En vanlig pappas vardag.

Go Malte Go Malte

2008-12-12T21:59:00.000+01:00

Mamma idag när vi åkte genom stan:
- Oj vad fin stadskyrkan är när det är vinter.
Pappa: - Mmm och stadshotellet.
Malte: - Mmm och statsministern.

Julspel och sjäjjakt

2008-12-11T20:55:00.006+01:00

Jaha, i går var det Julfest med dig Axel. Du var med i ett julspel och du hade förstås valt att vara en av huvudrollerna (värdshusvärden). Du skötte dig förstås superb. En mäkta stolt pappa filmade och ska fixa in filmen här.

Hur går det för dig då Malte?
Jo, du har blivit jätteduktig på att läsa och skriva, det har tyvärr varit lite otyg på skolan i höst men jag älskar dig förstås ändå!!

Förra helgen var Mamma och pappa på kurs till Stockholm, och ni fick vara hos mormor och morfar. När vi hämtade er gick jag och eran morbror ut på mormors och morfars dator och skulle söka något. När vi sökte på google kom det upp lite ord som någon hade sökt på:

sjäjer
bröst
stora bröst
fula bröst
bh
trosa
snop
pile

Förstod omgående att det inte rörde sig om ord som mormor och morfar sökt på, så jag räknade rätt snabbt ut vem det kan ha varit....... Eftersom du Axel är tämligen ointresserad av sjäjer fattade jag vem jag skulle fråga. Och du Malte erkännde utan krusiduller.
Nu börjas det..........

Cliffhanger
Resan till Göteborg/skara
Stugan.......
Maltes skolbus
Mamma och pappas super miss.

Bunden bok på eran 18 årsdag??

2008-12-08T01:18:00.004+01:00

I går på en spark nedför storforsvängen tog jag beslutet att fortsätta att skriva till er gubbar.

Du och jag Axel gick ut i gårkväll och jag skulle skjutsa dig en sväng på sparken. När vi sparkade där på storfors gator sa jag till dig:

- sug åt dig nu Axel, titta dig runt omkring, se vad snön är vacker på träden och kolla vad julfint det är i alla fönster. Och inte minst vad mysigt vi har det du och jag.

-hmmmmm hur då sug åt dig?

Jag förklarade att detta var livskvalitet och att det är sådana här minnen som är bra att kunna suga åt sig och plocka fram när livet (som ni skulle ha uttryckt det) suger.

och jag tror att du fattade. när vi bara hade sista nedförsbacken kvar på väg hem frågade du om du fick skjutsa mig. Och det fick du förstås.

Vi böytte plats och du satte i väg. Du sprang upp en väldans fart och tillslut gick det grymt fort och det blev faktiskt lite obehagligt. Jag slöt ögonen och hoppades vi skulle komma ner helskilnnade. Då hör jag dig vråla i fart vinden

- SUGÅT DIG NU FARSAN! innan du hoppade av sparken och skickade i mig i snödrivan.

När jag sedan kom in låg jag och tänkte på om du verkligen skulle minnas denna stunden när du och jag var ut och sparkade strax innan en jul när du var liten och du skickade farsan framstupa in i en driva. Kanske inte........ men jag vill ju verkligen att du ska minnas så då bestämde jag mig att jag måste fortsätta att dokumentera.

Ledsen att jag inte skrivit på ett tag men ska försöka återberätta det jag minns.

Fortsatt blogg eller inte ??

2008-05-18T16:16:00.002+02:00

Jaha gubbar..........mina ambitioner i början var ju att lägga in ett inlägg varje dag, och det går väl sådär med den saken. Nu var det grymt länge sedan och det har hänt en hel del förstås.

Nu vacklar jag faktiskt mellan att lägga ner mitt bloggande eller inte. Det har varit kul att skiva och jag hoppas ni kommer att skratta gått åt era bravader när ni nu så småningom får dessa.
Jag vill fortsätta att skriva vad som händer men vet inte riktigt om detta är rätt forum. Egentligen skulle jag bara vilja skriva på min egen dator så att bara ni kan läsa det, för lite hämnad blir man allt. Alla saker vill och kan man inte skriva just här.
Men samtidigt så känner man lite press att skriva när man bloggar och man får det till att blir............(eller hur var det nu). Men risken är nog stor att det inte blir så mycket skrivande om jag bara skriver i min egen dator. Plus att mitt största farmor blir nog inte glad.

Men vi får väl se hur jag gör…..
Idag har jag och Malte varit på fotbollsträning och snar ska jag och Axel i väg på våran träning. Det räcker till men jag ska inte klaga för det är ju så kul.

Fortsättning följer………..

Tand jakt i avloppet

2008-04-28T23:07:00.003+02:00

I lördags tappade du Axel en av dina framtänder. Pappa gick för att skölja av lite blod från tanden men drog på kranen lite för mycket och vips åkte tanden ner i avloppet. Shit den var ju bara på snabb avspolning innan den skulle ner i en kopp för att vänta på tandfeén..........vad gör jag nu.........Tänkte en stund på att ta någon av dina tidigare tänder du tappat men slutade ut det. Jag berättade det för mamma och du råkade höra. -Va har du spolat ner min tand i avloppet?

ingen fara den ligger bara i vattenlåset så jag tar fram den när du somnat!!

Så halv tolv började jag att montera ner rören under handfatet och där kan jag säga att det fanns mindre trevliga saker att fynda. och efter en del grävande och silande så vips så fanns den bara där ...........helt otroligt!!

och pappa blev lycklig att han slapp åka till reningsverket för att söka rätt på din tand.

Dagen efter var du 10 kr rikare och tanden var även den kvar i glaset. Pappa var nog han värd en tia han med.

Payback time

2008-04-27T11:26:00.002+02:00

Ganska trevligt att ni nu har uppnått en sådan ålder så att ni kan börja betala av alla blöjor jag bytt, alla vällingsflaskor jag lagat, tidigar mornar, torka spyor m.m.

Det är ju dumt att man inte använder er mer till att hjälpa till för ni tycker ju det är hur kul som helst. Och nu är ni ju även så stora att ni verkligen hjälper till. Det enda jag gjorde vid detta däckbyte var att dra igen det sista.

Bra jobbat grabbar!!!

2008-04-24T18:21:00.004+02:00

VLLLAAAAAAAABOOOOOFFFFF

Lite bilder Axel till Frissan och Malte på utflykt i "pottan"

och Ni och några kompisar på lazer game med farsan.

Äntligen

2008-04-19T10:58:00.004+02:00

Hej Gubbar

För ett par veckor sedan gick pappa in i en lång tunnel.......väggarna, golv och tak var klädda med bokstäver och ord. Ju längre in jag gick ju mörkare var det. Tillslut blev det helt svart. Jag fortsatte i totalt mörker längre och längre in....(kändes som Eliasgrottan x 20) men då plötslgt såg jag ett ljus stort som ett stearin ljus. Jag gick mot det och det blev större och större, snart såg det ut som en glödlampa. Fortsatte och ljuset blev starkare och starkare........ tillslut såg jag att det var slutet på tunneln. Och efter veckor av vandrande stod jag då i änden på tunneln och lämnade in mitt slutarbete till skolan.

När jag kom ut ur tunneln såg jag att våren hade kommit, frun hade blivit om möjligt ännu vackrare. Och ni hade blivt ännu större.

Fy__n vad skönt...........

När mamma väckte er i torsdags morgon och berättade att vi skulle ha myskväll för att fira att pappa inte hade mer läxa så blev du Axel jätteglad och sa: - är det sant har pappa ingen mer läxa? gud va kul då ska vi hitta på roliga saker igen.

När hon väckte dig Malte med samma ord blev du också glad och säger Är det sant?

Gud va kul då har jag och Axel var sin dator!!

Så saknad har man alltså varit.......

Ännu en gång har Malte tänkt till.......

2008-03-25T22:19:00.003+01:00

Och vår lille filosof Malte har slagit till igen.
I helgen blev det att pinka i backen för dig några gånger. Och eftersom vi inte hade med oss något toapapper medförde det att du på kvällen var väldigt röd och irritierad på snoppen. Jag påpekade att: här ser du hur viktigt det är att torka sig efter man har kissat.
joo och snoppen är ju väldigt viktig svarade du.
Helt rätt svarade jag annars kan man ju inte pinka.
Jo men den har ju en annan viktig uppgift med........
Jag och mamma tittade förvånat på varandra och undrade vad som nu skulle sägas.
Jaha sa jag vad då?
Jo om den inte fanns vad skulle då pungen hänga i??

Hehe...........Nog blir det Nobelpris till Malte så småningom.

Påsken

2008-03-25T21:54:00.005+01:00

Tack för en otroligt trevlig påsk tillsammans grabbar!!

Det har varit en grymt lyckad helg. Fantastiskt väder hela helgen, toppenbackar och idel glada grabbar.

Sammanfattning

Skärtorsdag: Lapade oss i solen.

Långfredag: Slalom i en underbar backe.

Påskafton: Pimpeltävling i Njakkaure. Ni tolkade på bob hela vägen (ca 1,5 mil) Axel fick en fisk och båda fick pris (en syltburk och en dvdfilm) middag med kusarna på kvällen.

Påskdagen: Slalom hela dagen, på kvällen middag med uppresta grannar.

Annandag påsk: gick vi ner på isen och solade och ni körde 4 hjuling och miniskoter.

Tack, vi siktar på repris nästa år.

Påsktider

2008-03-19T18:13:00.006+01:00

Hade tänkt skriva något vettigt men eftersom jag inte har något vettigt på lager så skiter jag i det!!

Ha en glad Påsk på er gubbar!!

Nu drar vi mot "Kåbban" och firar den bästa Påsken som någonsin firats på denna Jord.

Glad Påsk till alla er andra som av någon anledning befinner sig just här och just nu.

www.kabdalis.com

It takes two baby...........

2008-03-18T10:13:00.003+01:00

Att det är bra att vara två när man ska uppfostra barn är det väl inget snack om, men i morse kände nog mamma som att det är hon det står och faller på. I går när jag hämtade er från skola kastade jag in era blöta kläder i kofferten på bilen och körde hem. I gårkväll fixade mamma fika som ni skulle ha med er på utflykten ni skulle på idag. Jag hade läst på ert veckomeddelande och kollat vad som gällde och vad ni skulle ha med.
I morse när ni skulle i väg hittade ni först inga vinterkläder, Efter lite sökande fann mamma dom fortfarande blöta och förstås kvar i kofferten. När hon sedan gick för att hämta pulkan hade snöret frusit fast i marken och när hon skulle hacka lös det knockade hon dig Malte med spaden! (trösta, trösta)

När hon så småningom anländer till skolan möts ni av Axels fröken som undrar var de har sina hjälmar.............det hade ju stått klart och tydligt i veckomeddeladet som pappa hade läst. Och eftersom vi har det mesta av de grejorna i husvagnen blev det hem för lite sökarbete......
Men nu är ni ändå på utflykt tack vare värdens bästa mamma.......och i dag är det värdens slarvigaste pappa som bär hem en blombukett !!

Stryk ska man ha!

Ps. Gusten är tillbaka!! Malte hade lyckats byta till sig den med en annan kompis totallycka.

Tidsnöd & Hockeybilder

2008-03-15T10:06:00.003+01:00

Hinner inte riktigt med att skriva till er. Just nu händer det så mycket och mycket som jag vill skriva om. Men för att göra det bör det ju åtminstone finnas över 10 min någonstans och lediga minuter har varit en bristvara senaste tiden.

Jaja, vad har hänt då? Det har varit mycket hockey. Förra helgen hade ni cup båda 2, men Axel var sjuk så han fick stå över. Sedan åkte vi upp till Luleå och såg när Luleå Hockey fixade kontraktet till nästa år. Pappa har varit till Stockholm för näst sista gången (om jag nu inte måste ner och resta). Där hann jag även med att se lite slutspelshockey (Djurgården - Linköping).
Ingen höjdarmatch men en grym stämning.
Och igår var vi då tillslut tillsammans igen. Vi har som tradition att ha myskväll på fredagar så det blev lite spabad och så ska det låta. Popcorn och ostbågar.................

Hockeykort
Just nu är det mycket hockeykort på er skola. När vi var till Luleå fick ni köpa 2 pack hockeybilder var. Och döm om vår förvåning när Malte lyckades med det nästan omöjliga, att få Gusten Thörnqvists (Luleås målvakt) kort. Ett kort som enligt er, alla på er skola vill ha men ingen lyckats få det. Totallycka hela kvällen för dig Malte. När du skulle på skolan på måndag varnade jag dig och sa att du kanske inte behövde ta med dig just det kortet. Förstod att de som är några år äldre än dig skulle försöka komma åt det. Men du sa att du ville ha det med, men att du inte skulle byta bort det. När mamma hämtade dig på skolan sprang du och gömde dig och var jätteledsen. Gusten var bortbytt mot Luleås tredje målis för 3 år sedan...........
Du ringde till mig i Stockholm och var så ledsen och det är ju jobbigt att inte kunna trösta dig men eftersom jag skulle på hockey där nere så hann jag lova att jag skulle fixa det.
I pausen gick jag och köpte bilder och såg den enormt stora kartongen med paket med hockeybilder. 8 kort i varje och de kosta 25kr/paket.
Jag frågade om det gick köpa speciella kort men det gjorde det ju förstås inte. Köpte 4 förpackningar och sen var det bara att hålla tummarna.
Ingen Gusten men jag kunde ju liksom inte köpa tills Gusten dök upp det skulle förmodligen kosta en förmögenhet men jag hade ju lovat. Mina hjälpsamma kurskamrater började skissa på en annons att lägga ut på blocket: "Volvo V-70 i fint skick bytes mot Gusten Thörnqvists hockeybild."

Jaja jag hoppas du lär dig av dina misstag och jag av mina.

Studietider

2008-03-04T23:51:00.003+01:00

Kikar bara ut och kollar om omvärden finns kvar.

Som ni kanske förstår på inläggens tätheten så nalkas det strax Stockholmsresa.........

(ÅNGEST)

Giv mig styrka!

/Tidsoptimisten

Tjocksteffes bantarblogg.

2008-02-26T11:58:00.004+01:00

Jo, bantar bloggen är nerlagd tills nästa nyår när det säkert kommer ett nytt löfte.
Och vad har jag då lärt mig av detta misslyckande?
Jo, jag har iaf kommit på vad som är felet. Och som jag ser det så är det främst 2 orsaker att det gick åt skogen.
1. Allt onyttigt är alldeles för gott.
2. Det är alldeles för dyrt att träna. Jag menar vem har råd att betala 1000: - per träningstillfälle? (pris säsongskort 3000: - delat på 3 träningstillfällen)

Jaja det är bara att bita i det sura äpplet (eller den sliskiga hamburgaren kanske man ska säga) och se glad ut.

Och jag glömde ju att lägga ut en filmsnutt när Axel och kusinen tolkar bakom skotern och kraschar x2.

Helgen

2008-02-26T09:42:00.003+01:00

Ja, ha sportlov och en långhelg i "Kåbban" till ända. Vi åkte upp fredag och kom hem i går. Det har snöat massor och i går sprack det upp och blev sol. Det har varit en riktig aktivitetshelg. Ni har spelat massor av innebandy både inne i kåbdalisskolan och ute på vägen. Och gud vad ni fick skotta för att hålla planen spelbar. Vi har förstås även åkt skidor, skoter och tolkat med bob. Här kommer lite bilder.

GRATTIS

2008-02-20T23:48:00.003+01:00

Grattis värdens bästa Axel

Mamma, pappa, Malte och Sigge älskar dig.

Vattnet har gått och lite utveckligssamtal.

2008-02-19T12:29:00.002+01:00

Jo i morgon är det 8 (!!!!) år sedan du föddes Axel. Och den här dagen för 8 år sedan minns jag också väl. Det är inte bara dagen före du föddes utan även min födelsedag. Mamma hade väckt mig och uppvaktade mig med paket. Precis när jag river upp pappret springer mamma i väg och meddelar från toan att vattnet gått. Presenten var en cd-spelare och det andra var du som var på G. Men ut kom du först dagen efter.

I går var du och jag Axel på utvecklingssamtal med fröken. Och lite nervös var jag allt men när det var klart var det en glad pappa med en underbar son som lämnade skolan.

Och kvar på skolan satt en underbar fröken. Vi är så otroligt glada att du fick just henne till din 1klass fröken. En första klassens första klass fröken. Vi är väl medvetna om att du kräver lite extra uppmärksamhet och kan vara rätt busig, men fröken ser verkligen genom det och ser den fina grabben bakom detta bus. Och hon har verkligen lärt känna dig och jag hör att hon vet precis hur du är och varför. Ni verkar också ha fått en väldigt god kontakt. Hon sa att du kunde vara busig i bland men att hon tycker det är helt ok bara man busar vid rätt tillfällen. Hon sa till och med att hon gillar lite livligare barn och att hon tyckte din charm övervägde det busiga. Sen sa hon att det roligaste av allt var att du var att du var så intresserad av att lära dig och att hon aldrig hade hört dig säga åååååå eller så jobbigt eller jag vill inte.

Jag brukar ju skriva att vi är så lika du och jag och när vi satt där med din fröken kändes det nästan som om det var mig hon pratade om, och jag säger att din fröken var precis den fröken jag hade behövt när jag gick i skolan. Så förhoppnigsvis behöver du inte gå samma öde tillmötes att bli en sunkig trafiklärare. ...........

Och grattis till mig själv på 28 års dagen...........eller vad de nu var.......

Axels 8års kalas

2008-02-17T20:11:00.011+01:00

En häktisk dag till ända. 9.00 ringde väckaren och jag och Malte åkte i väg på hockeyträning. Eftersom vi har några grabbar från Jävre i laget hade vi bestämt att vi skulle träna där så att de fick visa upp sin plan. Vi hade även fixat så att 4 grabbar födda -94 höll i träningen. Efteråt åt vi lunch vid rinken (parisare).

Senare Var det dax för Axels 8 års kalas. Vi hade kalaset i "pottan" med pulk och bob åkning. Vi tänkte att det kunde bli lugnt att vara ute, men det var hård backe och eftersom du bjudit 17 barn blev det rätt jobbigt för mor och far att kolla att ingen krockade i backen. Vi grillade också korv och fikade lite förstås. Efter 2 timmar kunde vi pusta ut, inga alvarliga skador och nästan inga olyckor (förrutom att 2 blev bajsnödiga och att det inte finns någon toalett).

Eter kalaset följde Malte hem med en kusin och en annan kusin följde hem med dig Axel.

Jag skjutsade upp er till Saik så ni fick spela hockey hockey.

Och det bästa av allt solen sken så vacket hela dagen och 0 gradigt.

snacka om flyt!!

Det är bra med "motion"

2008-02-13T21:25:00.002+01:00

Häromdagen ville Axel se en film och Malte spela ett spel på min dator lite tjafs hit och dit innan Malte fällde dräparen: - vi måste spela i stället för att se film för jag var till skolsyster i dag och hon sa att man måste röra på sig............??!!??
Axel: -Och??
Malte: -Om vi ser film rör vi inte på oss!
Axel: -Jamen man rör sig väl inte när man spelar dataspel heller?
Malte: -jooo på fingrarna och syster sa att man måste röra på sig.

Och sen undrar man varför vi har så mycket överviktiga barn i Sverige.
Fast ni är då allt annat än tjocka.........

Nyttig helg i Kåbban

2008-02-11T22:58:00.000+01:00

Ännu en trevlig helg i "Kåbban" är till ända. Denna helg var inga kusiner upp och inte heller några kompisar. Och det är nog ganska nyttigt för er. Ni var ute och lekte länge med varandra utan bråk och det gillar pappa. Eftersom pappa tidigare försökt leka elektriker saknar vi numera tv i husvagnen (boxer och batteriladdare också för den delen) vilket också visade sig vara bra. Otroligt nyttigt det med. I stället för att hamna på rygg framför tv: n blev det en hel del prat med varandra. Och det är väl så trevligt det och det tror jag alla tyckte (konstig mening). Så nu har pappa börjat spåna på en tv, kompis, dator och spelfri helg varje månad så pass upp.

På lördagen anslöt värdens bästa farmor och farfar. Slalomåkning, skoterkörning, skoterbärgning, melodifestival och lunch i det fria vad kan man mer begära.

Jo jag höll nästan på att glömma det häftigaste jag upplevt på ett tag. Pappa och farfar åkte upp till Jokkmokks marknad. Vilken grej alltså, de här skulle sörlänningarna få uppleva. Det var marknads premiär för mig och jag blev faktiskt rätt "impad". Otroligt mycket lappar och andra människor, grymt stort område och lite fylla förstås men det var mest charmigt. Inköpen stannade vid våtservetter, en bit torkat renkött, en god souvas och var sin mössa till mina favorit grabbar. Nästa år ska ni också få uppleva detta !!

"Lillebror" är försvunnen

2008-02-07T22:21:00.000+01:00

En orolig natt och dag är till ända. I gårkväll gick "lillebror" ut för att leka. Jag tänkte inte mer på det men när klockan började dra i väg till 20.00 började jag bli lite orolig. Du brukar ju aldrig vara ute så länge..........20.30...........oroligare ............21.00 .....har ropat flera gånger men ingen lillebror..........22.00 pappa börjar vara riktigt orolig............22.30 pappa tar på sig ytterkläderna och går ut och söker............ropar, skriker och halvspringer gata upp gata ner kikar in mellan husen..........tankarna börjar gå...........du är väl inte överkörd.........efter mycket vånda tar jag mig till storvägen och går (halvspringer) med bultande hjärta och söker av dikerna ......ingen lillebror. Tur men var har du tagit vägen???
Ska jag ringa polisen??

Springer hem och hämtar bilen och kör om kring och söker.........

Och när jag sitter här och kör börjar jag att tänka, oj vilken tur att det är miste lillebror (katten Sigge) jag söker och inte någon av er grabbar. Kan inte låta bli att tänka på att man säkert har okört många gånger och söka efter er .....om inte annat så i tonåren.

Jaja natten genomled jag med magont och när Sigge inte var tillbaka på morgonen så var jag säker att jag sett honom för sista gången. Ni grabbar var också oroliga och ledsna. Men när jag kom från jobbet låg han där bredvid bron och sov :-))

Såg en bild flimra förbi att det var någon av er låg där och sov i tonåren.......men vi kan inte börja bekymra oss för det redan nu .........det lär vi hinna sedan.

Motto

2008-02-05T21:53:00.000+01:00

Och på tal om vikt så kanske någon undrar hur det går med min vikt och jag kan meddela att jag börjat att leva efter ett nytt motto..................

Fat people are harder to kidnap!!

Så de så.......

Vikt, längd & pappas ålder

2008-02-04T21:58:00.000+01:00

En trevlig helg är till ända, med middagar med goda vänner och nyligen hemkommna Tailandsresenärer. I torsdags (efter du varit och sagt förlåt till kökspersonalen efter smörgås icidenten) var du Malte till skolsyster. Hon tyckte att du verkade må bra och att allt var ok.

Vi fick hem en datautskrift på din vikt och längdkurva och det var rätt intressant.
Fortsätter du följa din kurva kommer du att bli ca: 190 cm lång och väga 90 kg.
Kommer nog att kännas lite konstigt för pappa att krypa ner och mysa med dig på mornarna då.
Fast det får jag nog ändå inte........
Det fanns även en kurva om man gick på föräldrarnas gener och då skulle du bli 177 cm. Men du verkar i alla fall bli rätt lång vi får väl se hur det stämmer.

Vidare kan jag berätta att jag, på en av våra trevliga middagar blev upplyst om att jag inte alls var 36 utan bara 35. Och det var ju till en början en positiv upplysning, men eftersom jag ända sen jag fyllde år i Februari i fjol trott att jag är 36 så har jag ju faktiskt missat hela året som 35 åring. Eller inte riktigt jag har ju ca 3 veckor kvar som 35 åring......men det blev ett kort år.

Nu har det snurrat om för pappzen

2008-01-31T13:13:00.000+01:00

Ibland gör man så tokiga saker att man inte tror det är sant (jag iaf). I går var jag ut och promenrade själv på mina barndomsgator nostalgin flödade och jag gick och tänkte tillbaka på denna roliga tid när man lekte här. Passerade en häck och kom just att tänka på att denna häck hade ett elskåp bakom sig och jag minns att vi brukade stå på det skåpet och kasta snöbollar på bilarna. Blev lite nyfiken om såpet var kvar så jag hoppade i snödrivan rundade häcken och visst var det kvar. Nostalgin flödade och jag tänkte "men nådde vi verkligen upp". Och innan jag visste ordet av så stod jag då där igen på elskåpet. Som tur var "kvicknade" jag till precis när tanken dök upp att ta upp en snöboll och testa igen. Det hade ju sett bra ut om en bil fick en snöboll i ruta och hittar mig en 36 åring stående på ett elskåp bakom häcken. hemska tanke !
Jag var nog röd om kinderna ändå när jag hoppade ner från skåpet och tog mig upp på vägen igen.......men jag tro och hoppas att ingen såg mig.

Men vad spelar det för roll egentligen när jag är så dum och skriver det här........
Skulle någon ha sett mig trodde dom väl att jag rekade för något inbrott eller något sånt. Vet inte om polisen hade köpt min förklaring...........( ni kan ju alltid neka om någon frågar om jag är er pappa, jag förstår er)

Hyss

2008-01-30T19:26:00.000+01:00

Har ju varit inne tidigare att äpplet inte faller långt från trädet och nu är vi där igen.
I går när jag hämtade er på "fritte" mötte jag dig Malte men spelade ögon. Du berättade att du var med i en hemlig klubb.
Pappa: Hmm spännande, får jag vara med?
Malte: Nix, men jag kan viska vad den heter.
pappa: ok
Malte: Dumma klubben.
Pappa: hmmm lät inte som någon vidare bra klubb, vad gör ni där? ni är väl inte dumma med andra?
Malte: Nix
Pappa: Vad gör ni då?
Malte: jag vet inte riktigt.
Sen tänkte jag inte mer på det förens i dag när jag hämtde er från skola och du Axel börjar berätta att det hade hänt massa konstiga grejer på skolan dagen innan. Och att fröknarna hade frågat om någon visste något om detta. Men det fanns det förstås inte. Sen berättade Axel att någon hade varit i matsalen efter stängning och smörat smörgåsar och lagt dom på stolarna och varit på ett annat fritte och gömt massa spelpjäser och stökat till.

Pappa: Malte, är det här något eran hemliga klubb känner till om?
Malte: __________________lång tystnad.
Pappa: Malte..................
Malte: Asså egentligen ville jag inte vara med men jag ville samtidigt prova.........bli inte arg.
Vi pratade sen om det vid matbordet och när vi frågade hur det kändes sa du att det hade tagit ont i magen när ni gjort det.

Ganska oförargligt, men nu har du ett samtal att se fram emot i morgon med fröken.........

Storebror som hockeytränare.

2008-01-29T21:30:00.000+01:00

I dag fick du Axel vara hjälptränare med mig på Maltes hockeyträning. Och det tyckte du var hur kul som helst.

Är det något du tycker är roligt så är det att göra "vuxensaker". Du blir som en helt ny grabb om du får diska eller baka med farmor eller mormor eller följa med pappa på jobbet och fixa och dona. Du ändrar rösten och kroppshållningen och blir en helcool och mogen kille. Det är en av nackdelarna med att ni är så jämngamla. Det blir ofta så att vi håller dig som lika gammal som Malte och du får sällan vara stor. Men mamma och pappa får skärpa oss med det. Sen finns det oändligt med fördelar också med att ni är födda så tätt.

Ps i skrivande stund kan jag meddela att "Sigge" förmodligen håller på att bli könsmogen. Han behandlar just nu min skrivarm som att den vore värsta katt-pinglan. Huga.......

Ja snart är det eran tur.......... hehe.

Tutti Nutt

2008-01-27T17:46:00.000+01:00

I bland blir det väldigt gulligt och tutti nuttit i denna blogg. Och speciellt om det nu är någon som inte har någon relation till dessa grabbar. Men tycker ni det blir för mycket klet så går det ju byta kanal. Men alla som är föräldrar vet nog hur man känner.

I dag har du Malte varit på hockeycup (Axel missade sin pga. sjukdom). Det blev tyvärr 3 förluster men två mål för dig och det är ju en liten tröst.
Pappa har varit på fotbollstränar kurs. Givande och bra (höll igen lite den här gången på de praktiska övningarna).

Lite reflektioner från veckan i Stockholm:
Fulast: Gardinerna på hotellet (måste bytas)
Bästa kommentaren: "Jag är inte dum jag har bara lite otur när jag tänker"
Jobbigast: de långa rulltrapporna. (Och att ni inte är där)

Fokus på livet

2008-01-26T10:52:00.000+01:00

Mitt motto är att man inte ska tänka på döden så länge man lever, utan fokusera på det vi har här och nu. Men i bland är det svårt att låta bli. Senaste dagarna har det blivit en del tankar på en splittrad familj. Först på planet på vägen hem. Det var jättedåligt väder och osäkert om det skulle kunna gå att flyga eller inte. Och när vi skulle landa i Luleå var det uppenbart på personalen att denna landning inte bara var en rutin landning. Och då kom tankarna. Om det nu skulle hända mig något nu vad skulle ni ha kvar för minnen av mig när ni blir större? Har jag verkligen gjort allt för att vara en bra pappa? Har jag fått er att förstå hur mycket jag älskar er?

Och vid detta tillfälle dök en låt upp i huvudet som faktiskt har en väldigt passande text och som jag kommer att han som väckning varje morgon som en påminnelse på att ta vara på dagen och livet.
Det var Ronan Keating "If tomorrow never comes" Eftersom jag är så dålig på engelska provar jag mig på en översättning (obs fritt översatt):

Om i morgon aldrig kom.
Vet ni då hur mycket jag älskade er.
Har jag försökt på alla sätt att visa er alla dagar att ni betyder allt.
Om min tid på jorden vore slut, och ni måste fortsätta utan mig.
Är då den kärlek jag gav er tidigare, tillräckligt stark att ni minns den livet ut. Om i morgon inte kom.
Typ något i den stilen. Tänkvärt!

Och inte nog med flygincidenten utan kvällen i går avslutade vi med att se den hemska filmen "Underbara älskade" med Mikael Nyqvist (den var ca en toarulle lång). Den handlar om en familj med mamma pappa och två grabbar som hamnar i en bilolycka som resulterar i att livet bara fortsätter för pappan och den äldre brodern. Och filmen är hemsk och utan lyckligt slut men säkert inte överdriven. Och det är omöjligt att låta bli att tänka tanken..........
Men, men nu ska vi som sagt fokusera på livet.

Fredag morgon

2008-01-25T14:06:00.000+01:00

Just hemkommen från Stockholm igen. Och det är som att leva i 2 olika världar. Ena morgonen vakar man till spö-regn efter att ha sovit med fönstret öppet. För att andra morgonen vakna till gnistrande nysnö och -9 grader. I morse smög jag upp och kröp först ner i din säng Axel för att ta igen lite förlorad mystid. Du säger: -go-morgon pappa, du är bästa pappan i värden och jag har längtat så efter dig. Sedan ner i Lillebrors säng där man möts av en riktig monster kram och en blöt puss 0ch : - älskar dig pappiz. Vad kan man mer begära av en fredag-morgon i januari.

Förbättringsmöte

2008-01-20T21:48:00.000+01:00

För ett par dagar sedan hade jag och mamma något man kan kalla för...... typ.... förbättringsmöte. Det har vi rätt ofta och det fungerar så att vi försöker att prata i hop om vad som funkar bra respektive dåligt här hemma. Vi försöker komma fram till var det blir bråk och varför det är så. Sedan försöker vi komma fram till hur det går att förbättra. Vi pratar också om vilka krav vi ska ställa på er. Typ att nu är ni så stora så att nu ska ni kunna börja packa era väskor själva. Detta möte resulterade i att vi ska börja sätta gränser för ert spelande. En halvtimme var på veckorna, och ev. mer på helgerna. Stänger ni inte av direkt vi säger till resulterar det i spelförbud dagen efter. Vi vill också att ni ska försöka komma ut varje dag även efter skolan om nu vädret tillåter. Sedan gäller det bara att orka vara konsekvent.
Det har gått jättebra första dagarna, men i dag gormade du Axel lite för att en kompis han hade minsann inga spel regler.

Pappas kropp under förvandlig.

2008-01-17T13:49:00.000+01:00

Pappsen har nu varit och gått fotbollstränar kurs i dagarna 2. En väldigt givande kurs om pedagogik och passande övningar för barn mellan 6-10 år. Vi körde även genom dessa övningar själva som är gjorda för dessa åldrar. Innan jag åkte hemifrån tänkte jag ta med handduk och duscha efteråt, men jag kom fram till att detta skulle nog inte behövas eftersom vi BARA skulle köra barnövningar...... Detta skrattade jag gått åt när jag krypandes på mina knän tog mig till toaletten för att hämta Alvedon 03:10 på natten. Det var på vippen att jag blev tvungen att sjukskriva mig dagen efter men det gick men inte fort. Det var med gråten i ögat jag fick fundera på vad som hänt? Men åldern och det dåliga resultatet med bantningen börjar väl ta ut sin rätt. Att hoppa på ett ben och rulla bollen under andra foten ska väl inte vara några problem men jag tror inte mina knän riktig vant sig vid de sista extra kilona efter julen än. Jag hade ont i precis hela kroppen dagen efter. Får väl anpassa mig i sommar och inte visa alla övningar i sin helhet, fast det kanske just det som behövs.

Och när jag såg mig i spegeln häromdagen så kände jag ett stort obehag att se denna tjockis som stirrande på mig. Men i samma stund såg jag något jag längtat efter nästan hela mitt liv. Jag har i hela mitt vuxna liv önskat att ha ett par egna bröst att känna på och tittar man noga så börjar dom ju faktiskt komma. Inte som jag tänkt mig men ändå.

100 inläggs jubileum

2008-01-15T09:35:00.000+01:00

Detta är alltså mitt 100: e inlägg. Har funderat lite på hur och när ni ska få läsa detta. Min tanke var att ni skulle få tillgång till det jag skrivit den dag ni fyller 18 år. Men när ni nu kan börja läsa och söka på nätet lär ni ju hitta detta, och jag vill helst att ni ska läsa detta när ni blir lite äldre och kanske fått egna barn. Har en liten tanke att om jag orkar så skriver jag 365 inlägg stänger bloggen och sen får ni den som en års-kalender när ni fyllt 18 år, så att ni endast kan läsa och begrunda ett inlägg per dag i ett år. En annan tanke var att ni ska få det den dagen jag dör. Men vi får se hur jag gör. Är det nu som alt. 1 så har ni alltså fyllt 18 år för 100 dagar sen, kanske fått ett körkort och går på gymnasiet. Kanske skaffat tjej va vet jag?
Jaja, hoppas ni har det bra i alla fall och sitter ni just nu framför datorn och läser detta hemma vill jag att ni ger pappa en kram under dagen.
Skulle det vara som alt. 2 så har ni alltså förlorat pappa för hundra dagar sen. Då vill jag bara önska er ett lyckligt liv och säga att ni verkligen är det bästa som hänt mig och att ni alltid gjort mig glad och tack för alla trevliga stunder vi haft tillsammans och ta väl hand om eran bror och mor. Sen så ses vi snart igen. Älskar er........

R.I.P "Räkan"

2008-01-14T15:00:00.000+01:00

Stackars minste "lillebror" Sigge. Här om dagen blev hans älsklingsbrorsa katten Räkan överkörd av en bil. Och det är som att du saknar honom faktiskt. Inte nog med att du tappat brorsan utan din mor blev även hon överkörd för ca 1 månad sen. Det är ju bara att hoppas att ni inte har samma närvaro och förståelse som oss människor. Hemska tanke att förlora både mor och bror innom loppet av en månad. Här är en bild när Räkan var i Sigges ålder.

Och till alla bilförare skärpning !!!

Året som gick

2008-01-13T16:47:00.000+01:00

Då är det väl dax att försöka sammanfatta 2007.

Det händer ju otroligt mycket med er under ett år. Ni har ju utvecklats på alla plan, vuxit och blivit så stora. Axel har börjat 1: an och lärt sig läsa. Malte förskolan och lärt sig mycket du med.
Jag tycker att det har varit ett riktigt höjdar år med betydligt mindre tjafs än året före. Vi har upplevt gjort mycket tillsammans och jag tror att ni också har gillat detta år. Det kan bli svår toppa detta 2008 men vi ska göra vårt bästa. Tack för att ni förgyllt ännu ett år för pappa.

Resor: hmmm få se då Alpina WM i Åre och Cypern. Och en del små trippar.

Årets nykomling: Ja, det måste ju vara Sigge.

Årets köp: Solklart tomten i Kåbban.

Årets tristaste: Vädret i sommar.
Årets bästa alla kategorier: Axel och Malte.

Dubbel utskällning

2008-01-08T22:06:00.000+01:00

Välkommen in i 2008 grabbar. Det blir långt mellan inläggen, men just nu går pappas liv i typ 200 knyck. Men jag ska skärpa mig. Jag lovar att sammanfatta 2007 inom de närmaste dagarna. Kan väl bara kort berätta att du Malte har skällt ut mig 2 ggr. idag. Först på hockeyträningen, för att jag hejade på andra laget när ni spelade 2 mål (fast jag hejade ju förstås på ert också). Jag förklarade att tränarna måste heja på alla spelarna. Sen när vi kom hem tjafsade vi kring kvällsfikat och det slutade med kvällens andra utskällning. Denna gången uppmanade du mig att börja en lärarskola där man lär sig hur man ska ta hand om sina barn. Nu försökte jag på så pedagogiskt sätt som det nu går att förklara att det inte finns några skolor där föräldrar får lära sig att barnen alltid har rätt.
Åsså har ju pappas nya liv börjat (igen).

Bilden "Kåbban" 2008-01-03

Året börjar lida mot sitt slut.

2007-12-30T09:50:00.001+01:00

Jaha, ett bra år börjar lida mot sitt slut. Och så här på slut tampen brukar jag alltid summera det gångna året och fundera vad som har varit bra respektive dåligt. Detta får jag återkomma med efter nyår. Ledigheten här med er har varit kanon, och jag tycker verkligen den kom lägligt. Vi har verkligen använt den till familjevård och tagit upp all förlorad pappatid. Det som kommer att hamna på minuskontot detta år är att jag tagit på mig alldeles för mycket uppdrag vilket förstås har tagit tid från papparollen. Fick en utskällning i går från förmodligen min trognaste läsare farmor som tyckte jag var värdelös på att lägga in nya inlägg. Men jag skriver ju om vad jag gör med er så för att ha något och skriva så måste jag ju göra något med er och det är det jag därför jag har så lite tid till detta. Men efter denna ledigheten har jag mycket att skriva om. Farmor firade vi föresten igår, hon fyller 60 i mitten av januari men vi passade på att fira nu när min syster med familj är hemma vid. Vi var och badade hela släkten i munksund och därefter blev det middag och lite lekar i Pitsund. Nu ska vi åka upp till "Kåbban" och fira nyår med goda vänner. Nu ska vi ha ett GOTT NYTT ÅR!! Och ett riktigt gott nytt år till alla andra som förvånande nog befinner sig här just nu.

julafton

2007-12-25T22:50:00.000+01:00

Då har vi klarat av julaftonen för denna gången. Och jag får nog hålla med er gubbar att detta var den bästa julen i mitt liv. Det låter nog så varje år men för min del känns det som en extra lyckad julafton. Dagen började med att ni fick öppna varsitt paket som tomten lämnat när han under natten besökt oss. Han hade förstås även fikat upp fikat som ni ställt fram till honom kvällen innan. Efter det åkte vi till farmor och farfar där vi julbastade och åt gröt. Sedan blev det förstås kalle och hans vänner. Sedan kom faktiskt tomten (första gången han dök upp innan maten) och delade ut klappar till alla snälla barnen. Efter det blev det förstås en hel del mat. Typ rätt mycket, för att inte säga typ äckligt mycket. Men det hör ju till. Underbart gott! (tack mor)
På hem vägen hann vi även förbi mormor, morfar faster och farbröder. Och tro det eller ej men där blev det mer klappar och nog slank det även ner lite godsaker där. I dag har vi också ätit julbord. Denna gång hos mormor, och lika gott där (tack). Sedan har ni förstås lekt med era julklappar.

Tjock Steffes bantarblogg ligger på is och kommer att tas upp efter trettondagen när nya livet börjar. Då under namnet Supertjock Steffes bantarblogg.

Inget är som väntans tider

2007-12-20T12:55:00.000+01:00

Dan före dan före dan före dan före dopparedan. Javisst nu är det nära. Och när jag ser på er och hur ni längtar så känns det som det var i går det var jag själv som låg där i sängen och inte kunde sova. I går klädde vi granen hela familjen och moster. I år lyckades jag efter många om och men hitta en riktig topp gran eller rättare sagt värdens bästa farfar hittade den. Jag är ganska kräsen när det gäller granar så innan jag bestämt mig så hann jag hugga tre stycken (så är det någon som är i behov av en stilig gran har jag 2 till övers). Julklappsinköpen börjar så smått lida mot sitt slut och i skrivande stund går jag in på näst sista timmen på jobbet innan jullovet.

Trots sömnproblem och all längtan tycker jag att ni sköter er exemplariskt. Men ni är ju väl medvetna att nissarna är aktiva med att kolla om barnen är snälla så här innan jul. Det har ju mamma och pappa påminnit er om typ 400 ggr senaste dagarna.

Så nu har jag bara en fråga så här innan jul.........var tog jul-tjärvarna och jillangerna vägen ??

påminnit, har påmunnit, man kan ju skriva fått påminna men jag vill skriva påmunnit

vad heter det igentligen...........jaja tror ni fattar vad jag menar iaf.

Räkningar

2007-12-18T14:28:00.000+01:00

I går var lillebror överlycklig. Efter att jag hämtat er från skolan bad jag dig Malte hämta posten medans jag gick in. Efter några minuter kommer du in överlycklig och ropar:
- pappa skynda dig och kom.
- pappa, pappa kom NU och se vad jag och Axel har fått.
Jag tänkte direkt att det var ett julkort eller möjligtvis en kalas inbjudan eller något.
- Pappa skynda dig, jag och Axel har fått en räkning.
Och nog stämde det, en räkning från Kalle Anka adresserat Axel och Malte.
- Pappa snälla får jag ringa till Axel och berätta?

Jag frågade dig om du visste vad en räkning var och det visste du väl inte riktigt. När jag försökt att förklara och sagt att man bara får betala den. Så var det inte lika roligt längre. Men så sken du upp igen och sa:
- Skynda dig och öppna pappa det kanske följer med en leksak, för det brukar det göra med kalle tidningarna..........

Julfest

2007-12-11T20:46:00.000+01:00

I dag var det julfest på skolan. Ni gick luciatåg och sjöng så vackert (oftast). Det är roligt att se er på scen, båda bröderna bus fulla av självförtroende (Axel var stjärngosse och Malte pepparkaksgubbe). Där släktar ni nog på pappa, ingen scenskräck där inte. Julstämmningen börjar så smått att infinna sig.

Inga mer svarta pluppar tack!!

2007-12-10T20:49:00.000+01:00

Jaha gubbar. I morse hade jag ett alvaligt snack med er. Tycker vi har varit inne i en ond cirkel här ett tag. Mycket tjafs, bråk och höga röster. Försökte än en gång att förklara att detta här och nu är faktiskt livet. Och förmodligen det enda livet vi har så nu gäller det att ta vara på denna tid. Just denna stund kommer aldrig mera igen. Vill ni offra denna tid på tjafs och bråk?
Visst vore det trevligt om vi isället försöker ta vara på denna tid och ha trevligt. Vi ska inte ha massa "svarta pluppar" i livet med bråk. Vi lever här och nu och låt oss för guds skull göra det med lek, skratt och glada miner.
Vi beslöt att alla ska försöka göra sitt bästa så vi får väl se då.

Längtans tider

2007-12-09T21:18:00.000+01:00

Efter en omtumlande resa till Stockholm så är jag nu hemma till vardagen igen. När jag gick på stan i Stockholm på vild jakt efter julklappar till er i torsdags så var det som om ni var överallt. När man varit 4 dagar utan er och längtar som värst, och går på stan är det som att stan är full av grabbar i eran ålder. Denna gången var det som om jag aldrig kom hem jag bara reste och reste. Planet var lite försenat och när jag anlänt Kallax så var bil nycklarna borta (pappa och nycklar hör inte riktigt i hop). När jag tillslut hittat dom insåg jag att jag inte skulle hinna täffa er den kvällen heller. Jag körde raka spåret till jobbet för att ha handledarteori. Och när jag sitter där och skriver in elever hör jag ett par bekanta röster. Mamma tittade förbi med er så vi skulle hinna träffa varandra (då pickade pappahjärtat). När jag kom hem hade ni förstås somnat. Mamma berättade att du Axel gråtit varje kväll för att du längtade efter mig. Tur att hon inte sa det när jag var där nere för då hade jag väl hoppat av skolan och kommit hem. Men nu är det dax att ta igen lite pappabarn tid.

Har krupit in i min studiebubbla igen!

2007-11-28T21:50:00.000+01:00

Jo, nog lever jag alltid. Men det är just så pass. Minns inte riktigt om jag skrev det men sist som jag skulle ner till stockholm lovade jag mig själv att jag aldrig mer skulle skjuta studierna framför mig till sista veckan men vad hände. Nu sitter jag ju lika förbenat där igen. Pusst och stånk. Men men det är väl bara att acceptera att man inte har någon självdisiplin över huvud taget. Har inte hunnit säga det så mycket på sista tiden som man borde men jag älskar er i alla fall.
Ps. pappas morgonvikt 80,4 !!

Stoppa växthuseffekten

2007-11-19T14:51:00.000+01:00

Höj bensinpriset till 30 kr, förbjud bilkörning, stäng alla fabriker gör vad som krävs!!

Detta är något era barn måste få uppleva helt enkelt. 2 minusgrader strålande sol och skidåkning i mitten av november underbart.

Legalt sjuk

2007-11-13T21:29:00.000+01:00

Så äntligen fick jag då utslag på termometern (37,8) ojojoj nu är det synd om pappa det vill jag lova. Mamma har just varit och bäddat ner mig. Jag har bunkrat upp med Alvedon och halstabletter och lite vatten på sängbordet, för detta kan bli tufft. Kan rent vara så att detta är mitt sista inlägg vem vet?
För när pappa är sjuk då är han sjuk på allvar! Jag orkade förstås inte gå ut med soporna i dag och inte heller städa i hop i garaget som jag tänkt, för alla mina sista krafter gick åt till att ta mig till sängen. Som tur är har jag en väldigt förstående fru som stryker mig i pannan och tycker synd om mig. Inte någon som säger sluta kröjma utan hon förstår att alla sjukdomar drabbar mig extra hårt. Jag ska höra med henne om hon måste vaka över mig i natt eller om det inte är så farligt. Det kan vara skönt att ha ett rejält utslag på termometern om man hör tendenser till gorm, för nu är jag legalt sjuk !! Och inte bara lite!!

Visst finns det en god?? fe

2007-11-12T07:51:00.000+01:00

Häromdagen när du hade feber och hostade som värst önskade jag att jag kunde byta plats med dig Axel. Och vips Så blev du frisk och pappa började insjukna. Så nog finns det en god fe eller en magisk ande någonstans (hmmmm).
I helgen har du Malte haft din första hockeycup. Du/ni var så otroligt duktiga och hade så roligt. Det blev en uddamåls förlust och en oavgjort. Farsdag har också passerat och Malte håller på med en farsdagspresent på "fritte" men den är inte riktigt färdig men jag får den nog idag.

Slicka inte på brevlådor

2007-11-08T16:19:00.000+01:00

Ännu ett klassiskt datum att föra in i er blogg. Bloggen ska som sagt kompensera de där födelseböckerna man ska fylla i. Det bästa med att göra det på detta sättet med blogg är att man får med allt man vill. I dessa böcker finns ju att föra in mina första tänder, steg, ord osv. Men vad jag saknat i dessa böcker är vad som hände dig nyss Malte. Första gången man slickar på
järn utomhus på vintern. I dag öppnade du postlådan med munnen för att du hade andra grejor i händerna. Så nu kan vi anteckna den 8/11 2007 man gör det som bekant oftast bara en gång.

Axel har varit med mig på jobbet i dag också. Du har fortfarande feber (segt värre).

Malte spekulerar

2007-11-07T21:12:00.000+01:00

Malte: Pappa, tror du Sigge blir en bra jaktkatt när han blir stor?

Pappa: Det tror jag säkert. Han kommer nog att fånga många råttor.

Malte: jaa, men jag menar tror du han blir en bra jaktkatt som är med på älg och björnjakt?

Pappa: vad menar du?

Malte: Jamen en sån som jägarna har i koppel och som skäller på björnar och älgar.

Pappa: jamen det är ju hundar.

Malte: men det kan också vara en katt. Min kompis hund kunde inte vara med på jakt när han var en valp men när han blev större blev han en jakthund. Så det blir säkert samma för Sigge.

Pappa: Mmmm kanske men han kan ju inte skälla.

Malte: Nej men han mjauar ganska högt.

Och en bild från Helloween

Sjukdomar & Jobb

2007-11-07T20:34:00.000+01:00

Pappa brukar alltid skryta om att ni nästan aldrig är sjuka men nu är vi där i alla fall. Axel klagade i måndags på morgonen att du hade ont i huvudet och att du nog var tvungen att stanna hemma från skolan. Jag samspråkade snabbt med mitt samvete och minns tillbaka till min skoltid och måndag mornar. Jag konstaterade snabbt att du förmodligen bara var trött och ville slippa skolan och tvingade upp dig och skjutsade i väg er till skolan. När jag sedan hämtade er så såg du väldigt blek ut. Och efter att ha kollat med termometern (över 39 grader) så kom mitt dåliga samvete. Tänk att man inte litar på sina barn. Du tog förstås chansen att strö lite salt i pappas samvetes-sår och sa: Jag sa ju faktiskt att jag var sjuk i morse. I går fick du vara med mig på jobbet och i dag har du varit med mormor. Ni hade bakat massa gått fika som vi fikat upp i kväll. För rättvisans skull var jag och hämtade dig Malte i dag från "fritte" så att du också fick följa med mig och jobba en stund i dag. Axel har fortfarande feber så det blir jobb med pappa i morgon igen.

Vikt & längd rapport

2007-11-05T15:54:00.000+01:00

Denna blogg skriver jag ju med tanken att ni ska ha kvar den senare i livet. I stället för dessa böcker man skulle ha skrivit med mina första tänder och mina först ord mm. Jag fick min sådan bok när jag fyllde 18 tror jag. Och det är ju verkligen jätteroligt att ha kvar. Men vi har som sagt slarvat med dessa, så denna blogg kom till av mitt dåliga samvete för dessa oifyllda böcker. Tyvärr startade bloggen 7 år försent men ändå. Här kommer lite vikt och ländrapport iaf. Vikt och längd är de högre siffrorna Axels och dom lägre Maltes. Fötterna föreställer Axels och pappas. Helt otroligt du har nästan lika stora som mig.

Flyttlasset har gått.

2007-11-04T18:53:00.000+01:00

Så där ja. Då har vi installerat oss i Kåbdalis. I fredags var jag upp till Jörn och flyttade ner husvagn och förgård till parkeringen. I morse 05.00 lämnade jag hemmet för att förflytta hela vinterbohaget till vårat nya tillhåll. I torsdags grät du Axel igen för att vi skulle lämna Jörn, men när jag förklarade att om ni inte tycker det här är bra så finns ju Jörn alltid kvar så blev det lite bättre. Men det var på vippen mamma och pappa ändrade sig i sista sekund, vi gör ju det här mycket för er skull men då vill man ju att ni ska tycka det blir kul. Och visst knöt det sig i magen när man kom upp för att lämna denna härliga camping. Men när vi anlände till tomten och ni kom upp och fick se vad som väntade er så vände allt. Ni började direkt surra om att fara upp nästa helg, så detta kommer att bli kanon. De visade sig dessutom att två av grannarna hade barn och det var ju kul.
Just ja, då var det de där med cliffhanger'n. Ja vad ska man säga om nu någon på er skola skulle säga till er att min pappa är starkare än din så kan ni alltid kontra med att vår pappa är faktiskt årets kommuninnevånare! och i Tomelilla dessutom. Det är svår slaget!!!
http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=82404&arkiv=False

Å tjock Steffes bantarblogg då?
Nu börjar jag på allvar i morgon!

Kåbdalis here we Come

2007-10-30T22:15:00.000+01:00

I dag har det varit en händelserik dag både för er och er pappa. Ni har höstlov och har i dag varit med mamma och badat i Hortlax. Ni hade haft det jättekul! Två timmar bad och en timme dusch och bastu. Pappa och er farbror har i dag varit och köpt en tomt vid Kåbdalis. Vi har ju tillbringat de senaste vintrarna vid skidanläggningen i Jörn men nu kände vi att det var dax för något nytt. Efter att vi berättat denna goda (trodde vi) nyhet så har du Axel gråtit hejdlöst. Du är en verklig rutinmänniska som inte gillar förändringar. Fast visst förstår man att du kommer att sakna dina kompisar. Men vi hoppas och tror att detta är något ni kommer att ha nytta av en lång tid framåt. Malte gillade som vanligt läget. På hemvägen efter tomt köpet fick jag ett av de märkligaste telefonsamtal som jag har upplevt. Detta har jag nog anledning att återkomma med på torsdag. Märkliga saker kan man få vara med om. Vad allt detta rör sig om blir en "cliffhanger" till torsdag.

Mr bean & sport

2007-10-28T12:42:00.000+01:00

Jaha gubbar, En riktigt myshelg börjar lida mot sitt slut. I går hade du Malte hockeyträning och sen åt vi en god middag. Kvällen avslutades sittandes och fläckvis liggandes i tv-soffan med godis och hela familjen såg Mr Bean. I morse hade du Axel hockeyträning. Du var inte speciellt sugen, utan sa att du hade ont i foten. Jag frågade om du ville sluta hockeyn och du vacklade lite fram och tillbaka. Men tillslut med lite stöd av mig beslöt vi att åka på träningen i dag och känna efter och sen ta ett beslut. Och det var nog det bästa som kunde hända för du var grymt bra vilket du själv kännde. Det första du sa när du kom till båset var "Jag har bestämt mig, jag slutar inte". KUL!

På tal om sport så avgörs fotbollsallsvenskan om en timme ungefär IFK Göteborg ligger i "vinnarhålet". Era kusiner har åkt hela vägen för att uppleva upplösningen live. Detta uppmärksammades av några tidningar där nere. Se http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=128&a=377636

Tillbaka till Verkligheten

2007-10-26T22:53:00.000+02:00

Så där ja. Då var man ute ur studiebubblan igen. Jag tror jag skrev i något tidigare inlägg att mitt största problem med att ta upp studierna igen blir nog planeringen. Och när man läser på distans så är det liksom extra viktigt. Och trots min vetskap så satt jag där ändå sista veckorna med en trave böcker jag skulle ha läst för ett par veckor sen! visst är det fantastiskt. I går kom jag hem från Stockholm efter min andra träff. Hann nästan klart med allt (hann inte skriva om den sista boken).
Och vad händer nu när jag tittar ut från min kapsel? Jo där står ni, 20 större (känns det som) än när jag gick in. I dag uppträdde du Axel med en kompis på "Fire show". Ni sjöng Markoolio "jag orkar i inte mer" så den stolta pappan längst bak med kameran nästa grät. Vidare kan jag meddela att jag börjat fundera på att göra en Alex Schulman (sluta blogga). För jag säger som du sjöng i dag JAG ORKAR INTE MER. Men jag har några saker jag gärna vill skriva om så jag får uthärda ett tag till och suga på saken under tiden.

Tjock Steffes bantar blogg.
Efter mycket belönande för alla sidor i böcker och 4 dagar Hotelliv i Stockholm så har jag ingen kommentar........

Full fart framåt

2007-10-03T22:11:00.000+02:00

Så där ja. Det här går ju riktigt bra. Så här tredje dagen i mitt nya liv vägde jag mig i morse och visst har det börjat att händ grejer. 0,4 kg inte mycket men ändå. Det var ju förändring jag ville ha. Tyvärr blev det åt fel håll så här i början 83.4 kg men men. Skulle nog inte ha tagit så mycket av den där gräddsåsen till lunchen i går. Men det är ju grymt gått till köttbullar. 11 st. faktiskt..........och 3 falukorvar.........och ganska rejält med mos. Men det är ju konstigt att det inte syntes på vågen att jag faktiskt åt lite morötter till........jaja det kanske visar sig till i morgon. Skulle förresten och träna i kväll men gymmet var faktiskt stängt. Det är sant........jag lovar............

Obs. bilden är ett fotomontage

/Steffe med storm steg mot 75 kg

Vandringen har börjat!

2007-10-02T21:15:00.000+02:00

Har just varit och gett dig en Alvedon Axel. Du hade så ont i ett ben. När du sköljt ner den med lite vatten sa jag: - Drick lite mer vatten börjar den verka fortare. Men jag vill ju inte ha mer värk så jag dricker inget mer. Nej just det ja. Så det kan bli.
Att skriva denna dagbok tror jag faktiskt gjort mig till en bättre pappa. Men tänker lite extra på vad ni gör och säger och sedan pratar jag kanske lite mer med er också. Detta knep har jag nu tänkt att använda i min förvandlig (från barbapappa till stålmannen). Jag tänkte så här: eftersom jag tror att jag blivit en bättre pappa av att skriva dagbok så kanske det även funkar på bantandet. Om jag skriver om det så kanske jag bantar bättre (är idag kanske inte den bäste bantaren men förmodligen den mäste). Hmmm det kan funka.

Det kan ju även vara bra för er om det skulle bli så att ni går i pappas fotspår, och där någon gång i medelåldern upptäcker att ni blivit överviktiga. Tänk så bra att bara kunna plocka fram gammelgubbens bantnings recept. Ett snabbt och effektivt sätt att gå ner i vikt. I går var jag på mitt första träningspass. 30 min på träningscykel och 30 min på "vibrogym". En vibroplatta som vibrerar och sen gör man massa rörelser på den. (detta är förmodligen något ni kommer att garva åt om 30 år). Instruktören tittade lite oroat när jag ställde mig på plattan. Skulle hon lyckas få all denna massa i rörelse? Och nog tyckte jag att lamporna började blinka när hon startade maskinen. Men efter ett par sekunder vibrerade hela härligheten (och slutade inte riktigt förrän i duschen hemma). I morse vägde jag in mig och har satt som mål att väga 75 kg den 15/5 kl 8.00. Och eftersom det bara är ni som läser detta kan jag väl meddela att ingångsvikten är 83,0 kg.

Höst, surströmming och beach 2008

2007-09-30T22:11:00.000+02:00

Jaha, nu kommer vi inte undan längre. Hösten är här. Just nu regnar det ute och träden fäller löv som aldrig förr. I dag tog jag ner förtältet på husvagnen och ni fick köra årets sista sväng med fyrhjulingen. I går åt vi surströmming på stugan (eller vi och vi ni åt lax). Det var grymt gått. Sedan försökte vi trotsa hösten med att dricka kaffe ute. Det gick en stund, men sen var det bara att krypa in vid brasan igen. Pappa har verkligen hatat hösten tidigare, men på senare år har jag börjat gilla den mer och mer. Det är ganska skönt att få lite rutiner och vardag igen.
Föresten så börjar jag ju nya livet i morgon (igen). Till sommaren ska ni ha en 10 kg lättare pappa med en rejäl tvättbräda. När folket vänder sig om när vi går på stranden kan ni stolt säga "det där, det är vår pappa". Visst har folk vänt sig om i år också men av andra orsaker. Ni kunde ju säga "den som rullar där, det är vår pappa”. Men, men ni har ju haft väldigt mycket pappa i sommar. Och nu dj---ar börjar det slanka sunda livet. hmmmmmm

Utvecklingssamtal

2007-09-28T23:52:00.000+02:00

I dag har ni en stolt pappa bakom tangenterna. Vi har i dag haft utvecklingssamtal med dig Axel och din fröken. Vi hade väl på känn att det gått bra för dig i skolan, men nog var det med rätt mycket pirr ändå när vi gick dit. Förra året var ett rätt oroligt år för dig (och många av dina klasskompisar). Det var en hel del nya kompisar och roller skulle fördelas. Dessutom hade du en av de värsta 6års trotser som på denna jorden skådats tror jag. Det var mycket stök och stim och du hade det rätt jobbigt. Det jag upplevde som var värst det var att du var otrevlig mot oss och dina kompisar. Men på vårkanten började allt att lugna ner sig upplevde vi. Under sommaren har du gjort en mer eller mindre personlighetsförvandlig. Från att vara en grabb som hade svårt att leka och framför allt rätta in sig i andras lekar har du nu förvandlats till en dödsskön gubbe som anpassar sig med alla, låter andra bestämma och är trevlig och glad. Fast det är ju vad vi har upplevt här hemifrån. Nu skulle det bli spännande att höra hur det funkar i skolan. Och visst hade det funkat bra där med. Fröken öste komplimanger över dig. Hon är verkligen gjord för dig och har del i din förvandling. Vad är det som gör henne så bra då?

Ja, till att börja med så säger hon att hon gillar barn med energi (och det har du ju så det räcker och blir över).

Hon verkar otroligt pedagogisk och glöder verkligen för sin uppgift att lära.

Hon fokuserar på de bra sakerna.

Och har tydliga regler och en röd tråd.

Hon har valt att inte låsa sig vid nått speciellt sätt att lära utan använder alla möjliga metoder. Och hon motiverar det med att alla barn är olika och lär sig på olika sätt.

Nu hoppas jag (och tror) att det ska fortsätta i denna anda och det känns riktigt bra att lämna dig på skolan.

Mobbing

2007-09-26T21:54:00.000+02:00

Har just läst på aftonbladets hemsida om mobbing. Mobbing måste ju vara ett av det sjukaste som finns. Och det är något som verkar finnas i alla åldrar det ändrar bara karaktär med åren. Det är så hemskt och sorgligt att se barn som far illa av just detta. Men det är ett svårt problem att lösa. Jag vet att lärare gör allt i sin makt för att stoppa mobbingen. Men det räcker tydligen inte. Jag har ingen kunskap att bedöma om det ökar eller minskar men jag vet att det finns.
Det är bara att inse fakta att ni grabbar kommer att komma i kontakt med mobbing varse ni vill eller inte. Detta är en av de saker som får en att våndas när man tänker på att ni blir äldre.
Någon gång har jag funderat på vad jag skulle välja, om man fick välja mellan att någon av ni skulle bli mobbad eller bli mobbare?
Att se sitt barn bli mobbad och förtryckt av andra barn måste vara ett av det jobbigaste som finns. Vad skulle man göra? Jag vet själv att jag skulle bli galen. Jag skulle konfrontera barn, lärare, föräldrar riva ner himmel och helvete om det skulle behövas. Men det kan ju faktiskt bara göra saken värre också. Det är nog en svår balansgång. Redan idag tänker vi (mamma och pappa) på hur vi ska minska riskerna att ni blir mobbade.
Jag tror det är viktigt att uppmuntra er att ha många vänner.
Viktigt att kunna ha flera vänner samtidigt.
Att syssla med lag idrott tror jag också kan vara bra (visst kan det förekomma mobbing där med men ändå). I bland brukar vi klaga på att det känns som om att ni alltid måste vara här med alla kompisar i stället för att gå bort. Men samtidigt är det nog bra med ett öppet hem. Personligen tycker jag det är riktigt trevligt när huset är fullt med ungar. Man bör nog faktiskt också tragiskt nog tänka lite på hur man klär barnen. Så ska det egentligen inte behöva vara men det är dumt att "utmana ödet". Ett barn idag kan ju bli mobbad för vad tusan som helst och det enda man kan göra är att försöka minska riskerna och hålla tummarna.

Men jag tror faktiskt att jag skulle tycka det var värre att få ett barn som mobbas. Det måste ju verkligen kännas som ett misslyckade som förälder. Där har man däremot ett stort ansvar som förälder. Det är ju vi som gett våra barn deras värderingar, ideal och respekt för andra individer. Jag har försökt förhöra er grabbar om vad som händer på rasterna på skolan. Vem som leker med vem och om det är någon som inte leker med någon. Men än verkar det lugnt. Jag ska göra allt i min makt för att ni inte ska att bli mobbade, inte mobbar andra (då kastar jag ut er) och att ni vågar ingripa om ni ser någon annan som mobbar. Vårat företag är också med och sponsrar i ett projekt som kallas nolltolerans mot mobbing.

Malte vår älsklings filosof

2007-09-25T22:34:00.000+02:00

Ja du Malte. Du har haft mycket funderingar kring Sigge dessa dagar. Här om dagen undrade du om Sigge kommer att bli en räv när han blir stor. Fast det blir han nog inte och det tyckte du var bra. Sedan på kvällen ropade du och sa att du trodde Sigge var hungrig för det kurrade så mycket i hans mage. Och då låg Sigge där och spann så vackert. En kväll förra veckan bad jag er göra erat eget kvällsfika. När jag sedan kom till köket hittade jag vår lilla gottegris (du igen Malte) Tuggandes på sin egen macka. Vilken ni ser på bilden. Polarkaka med en kaka på hmm..... Fast du älskar ju båda så varför inte?

Sigge flyttar in

2007-09-24T00:29:00.000+02:00

Pappa har inte lärt sig att säga nej men gnälla kan han. Men ingen behöver tycka synd om mig för det gör jag tillräckligt bra själv.

Fast det har ju hänt en del roliga saker i helgen också. Sigge har ju flyttat in. Och som han har gjort det. Här syns det att vi har saknat en till familjemedlem. Att det blev en katt i stället för ett litet syskon har ju bara mindre betydelse. Ingenting är sig likt längre. Katten är glad, charmig, busig och kelig. Fast nu tror jag han börjat tröttna på uppmärksamheten. Inte så roligt att ha fyra nyfikna familjemedlemmar som följer varje steg man tar och hänger över en när man ska skita och undrar vad det ska komma den här gången. I fredags efter dopet (Axel döpte kissen på vardagsrumsbordet med vatten från en kaffemugg) så åt alla fem milkshake som pappa gjort (mysigt).

Stopp i avloppet

2007-09-23T23:23:00.000+02:00

Det nästa jag ska lära er grabbar när vi lärt er att läsa det är att säga NEJ. Ni tycker förmodligen att pappa är jätte bra på det, men egentligen är jag helt kass. Frågar någon om det finns någon frivillig så bara åker min arm upp. Det är lika naturligt som att blunda när jag sover. Sen vad dom har frågat om är liksom mindre viktigt. Satt härom dagen på ett hockey styrelse möte och kände mig usel. Jag hade lovat att fixa några grejer men hade missat det. När jag lämnade mötet tänkte jag att dom tror säkert att jag är lat och Obrydd. Jag funderade hur kan det ha blivit så här? Jag känner mig ju engagerad och brydd. Och det är nog det som är problemet. Man kan inte vara med överallt och ställa upp. Tillslut kan man inte fullfölja sina åtaganden helhjärtat utan allt blir bara "halvers". Just nu känns mitt liv lite som våran slaskho var förra månaden. Det var i princip stopp och lät man vattnet stå och rinna så fylldes det på mer än det försvann. Dagen efter mötet förstod jag att jag måste anteckna saker jag måste göra så att jag inte missar fler grejer. Jag bestämde mig för att skriva två staplar. En med saker som måste göras och en med saker jag vill göra. Jag skrev och skrev böt sida och skrev och skrev. Svor en stund över att jag gjort så lite i sommar, innan jag svor åt att dygnet har så få timmar. Började förstå att detta inte går i hop. Gick och startade tv: n som jag förövrigt inte sett på flera månader känns det som. Hade glömt många av sidnumren på textv som jag tidigare besökt dagligen. I fredags i bilen på väg att köpa dasspapper satt jag och funderade hur jag skulle ta mig ut detta. Måste göra något åt stoppet i slaskhon innan det svämmar över. Kunde liksom inte fatta att det gått så långt att jag glömt sidorna på textv. Lösningen blev faktiskt rätt enkel men tyvärr är det nog en kortsiktig lösning. Förutom dasspappret följde det hem en 42" plasma tv. Helgen har jag tillbringat i soffan och sett fotboll, film och bläddrat på textv. Nu har jag snart levt 29 år (sist jag kollade) av mitt liv och nu är det dags att börja planera vad man egentligen vill ha ut av livet! CARPE DIEM (igen)

2007-09-21T01:03:00.000+02:00

TILLFÄLLIGT AVBROTT

PAPPA HAR RYKT I NÖDBROMSEN

OCH SAGT NEJ.

Första barnet flyttar hemifrån !!

2007-09-12T21:11:00.000+02:00

Så var det det då dax igen. I morgon styr jag kosan mot Helsingborg. Jag skrev ju här om veckan att jag inte gillade att åka i från er. Men man kan ju tro att det är min stora hobby att lämna er. Fast så är verkligen inte fallet!
Däremot flyttade första barnet hemifrån idag. Det var du Malte som tröttnade på att jag alltid säger att du inte får fara till kompisar. Och i dag fick jag ett ultimatum
- Låt mig fara till en kompis annars flyttar jag.
- Men vart ska du flytta då ?
- Det säger jag inte. Hur ska du ha det?
- Ja, inte vill jag då att du ska flytta iaf.....
- Bra, skjutsa mig till kompisen då!
- Nej det blir ingen kompis idag. Jag vill ju vara med er i kväll.
- Ok då flyttar jag.
Sedan hör jag hur det smäller i dörren.
Efter 5 min tittar jag ut men kan inte se dig. Jag ber storebror cykla och kolla om han ser dig.
Efter en ganska lång stund är han tillbaka och meddelar att Malte har flyttat in i grannens redskapsbod. Och vägrar att komma hem.
Axel hade sagt att du har ju ingen mat. Och du hade svarat att han kanske kommer och hälsar på när han blir hungrig. Jag bad Axel gå dig och säga att pappa håller att göra Milkshake. Två minuter senare hade du flyttat hem igen. TACK OCH LOV.
Nu har hela familjen badat och druckit milkshake. Och i badet säger du "gullMalte" Borta bra men hemma bäst! Nog det skönt när alla är hemma.

Kortet är taget när du just flyttar. Den gula boden är ditt nya hem för en stund.
Nu syns vi inte förrän på söndag. Ta hand om mamma och var snälla.
Obs Hon har värsta göra om och köp ilet så nu är det upp till er att hålla koll på plånböckerna.
Och sätt lås på spargrisarna För nu är morsan på G
Älskar er.

Dåligt självförtroende

2007-09-11T22:09:00.000+02:00

I kväll har vi varit på föräldramöte på er skola. Jag var med din fröken Malte, och mamma var med Axels. Allt verkar flyta på som det ska. Malte du har kommit in fint i din nya grupp men det var väl ingen överraskning. Du är ju lite som en camiliont väldigt anpassningsbar. Du Axel tror jag har taggat ner ganska rejält och det är skönt. I kväll när vi trodde du somnat hörde vi att du var vaken och ledsen. Du var så besviken att du inte kunde läsa. Vi tröstade dig och berömde dig på allt du är duktig på. Sen är det tyvärr så att du inte har värdens bästa själförtroende (du borde få lite av pappas). Och det blir så att du går in med en inställning att du inte kan vilket medför att du inte vill prova för du tycker det är så jobbigt att misslyckas. Vi som sitter brevid hör hur du läser riktigt bra men du hör det inte själv för din hjärna säger att du inte kan. När jag säger att jag hör precis vad du läser så säger du dumma öron till dina.

Att man aldrig lär sig !

2007-09-10T23:26:00.000+02:00

Så har jag då gjort er besvikna igen!
I går var ni på hockeyträning (innebandy) Maltes första. Ni ska träna i hop några träningar innan det blir på is. Ni tyckte det var jätte kul och ni var grymt duktiga. När ni lagt er sa du Axel att du längtade så mycket efter att åka skridskor. Tidsoptimisten (pappa) hade precis innan du sa det kollat på sitt schema och sett att jag hade en rätt rejäl lucka mitt på dagen. Jag hade faktiskt själv funderat lite på att hinna med er till hockeyplanen. Och innan jag visste ordet av sa jag:
– Vet du Axel om du har tur kanske jag hinner följa er till planen i morgon men det är inte säkert. Du blev förstås överlycklig och då blir jag också glad. Det första du sa till mamma i morse var att du längtade så otroligt mycket. Och även Malte längtade. Hålet kom och krympte bit för bit. Tillslut tog jag mig från jobbet och på väg att hämta er började jag inse att det inte skulle gå. Jobbigt att se er komma och möta mig med uppspelta ögon. Bara fälla bomben "tyvärr grabbar vi kommer inte att hinna". Ni tog det bra, men visst såg jag att ni blev besvikna. Järnet hem för jag hade en hel del förberedelser kvar inför teorikvällen. Innan jag började med det hann jag hjälpa Dig Axel på med inlines och bära upp hockeymålet. Det var det närmaste vi kom hockey idag. Sorry grabbar i bland är jag en riktig skit pappa. Jag ville göra er glada men det blev helt fel. Varför inte bara vara tyst.

Till saken hör att jag dessutom fick avboka en klipptid som jag också tänkt klämma in på detta hål. Tidsoptimist var ordet.

Studentliv

2007-09-09T20:04:00.000+02:00

Så var då studenten hemma på säker mark igen. Det kan vara bra att vara borta i bland för att verkligen uppskatta det man har här hemma. Vi har tillbringat helgen tillsammans och det blir alltid lite extra trevligt när man inte setts på några dagar. Konstigt nog så kändes det som att ni hade vuxit. Men det hör man ju ofta far och mor föräldrarna säga så visst kan det kännas så. Det kanske till och med är så. Inte vet jag. Student livet har varit rätt omtumlande. När vi anlände till skolan kunde man rätt snabbt lista ut vilka som var mina klasskompisar. Vi höjer nog medelåldern rätt rejält. Men rätt coolt är att man nu räknas som student och får ett studentkort med dess rabatter. Så nu åker man buss, tåg, flyg och går på hockey mm. med studentrabatt !!
HAHAHA men det känns som det är rätt viktigt att inte glömma kortet. Kan nog få svårt att övertyga någon att jag är student. En kanon fotbollsmatch hann jag avverka
Hammarby-AIK 1-2. Jag höll på Hammarby och satt på deras sektion men brinner väl inte speciellt mycket för någon av lagen. Jag jublade förstås när Hammarby tog ledningen. När sedan AIK tog över matchen och spelade riktigt bra började jag hoppas att dom skulle vinna. Och till slut lyckades dom sätta dit 1-2 vilket medförde att jag jublade även då vilket gjorde att en del tittade lite snett på mig. Fick säga till närmaste bänkgrannen att egentligen håller jag på Piteå för att lugna känslorna. Förövrigt är jag inte så förtjust i Stockolm. Jag tycket att trots det är så mycket folk där så verkar det finnas jättemånga ensamma. Och sen varför startar alla Stockholmare 5 minuter för sent så att dom måste stressa och små springa hela tiden. Och var är alla på väg egentligen? Konstigt folk.
Det var skönt när man landade på Kallax och gick i extra sakta mak till bilen.

3 av 4 sätter sig vid skolbänken i morgon

2007-09-02T21:08:00.000+02:00

Så i morgon utsätter jag mig då igen för det jag tycker är det absolut värsta alla kategorier. Och det är faktiskt inte att plugga utan att lämna er och mamma. Det är i och för sig bara 4 dagar men jag får jämt en ohygglig separationsångest när jag eller ni ska bort. Har ni sovit hos farmor och farfar eller mormor och morfar bara en natt så är det så härligt och se er igen. Och fyra dagar själv på ett hotellrum hur ska det gå? Just nu känns det lite extra tungt för jag tycker vi haft ett underbart "flyt" sista veckorna. Ni har verkligen mognat under sommaren. Att jag sedan lämnar er för något så upplyftande som att sätta sig vid skolbänken igen gör ju inte saken bättre.

Jag har faktiskt längtat lite men i går och idag har jag läst några kapitel i en bok som heter "lära för att skriva". Vi skulle ha förberett oss genom att läsa några kapitel ur denna. Och efter att ha gjort det så försvann min längtan. Eller rättare sagt förbyttes mot oro. Jag läste typ 20 sidor och fattade verkligen ingenting. Och då menar jag åssit, inge, zero. Försökte igen läsa bara rubrikerna och jag tror den ska lära mig att skriva..... typ. Jaja inte likt mig att känna så här men jag blir faktiskt lite osäker om jag verkligen klarar detta. Men, men det får tiden utvisa.
Så i morgon ska jag alltså fånga dagen med att börja plugga. Men en snabbsökning på nätet visade att det var fotbollsderby (hammarby-AIK) på kvällen. Så på kvällen går jag nog på Råsunda så är då inte hela dagen bortkastad. Nu ska jag gå och packa. Ha det nu gott gubbar och sköt nu om värdens bästa mamma när jag är borta. Jag vill inte komma hem och hitta en slutkörd mamma. Jag älskar er alla och Längtar redan till Fredag för då blir det familjemys för hela slanten.

En dag på Ikea

2007-09-01T23:02:00.000+02:00

I dag har vi tillbringat dagen på Ikea. En lyckad dag på alla sätt och vis. Ni gubbar har skött er exemplariskt så vi vuxna fick koncentrera oss på det vi kom för.

Att gå på Ikea är faktiskt lite som att gå på krogen.
Först försöker man komma i väg tid så slipper man köa. Väl inne ska man hänga in jackan (lämna in barnen). Man får en lapp som är rätt viktig att spara tills man ska hem. Sen äntrar man discot (butiken). I början ser man att tjejer som killar verkligen är på jakt. Killarna försöker "impa" på tjejerna genom att säga snälla saker. Typ vilka snygga ben du (bordet) har. Tjejerna svarar:
–Ja mycket snyggare än den där slampans (lampans) va? Tjejerna flänger om kring med något djuriskt i blicken och klämmer och känner på allt och alla. Ju närmare hemgången (utgången) man kommer ju tröttare blir killarna. Dom kryssar mellan stolar och fåtöljer och vilar. Hittar dom en säng så intar dom snabbt den med. Man ser att tjejernas blickar börjar förvandlas från djuriska till nästan panikslagna. Kommer dom verkligen att hitta det perfekta klippet? Kvällen (dagen) slutar ofta med något panik köp (ragg) som man hoppas ska duga. Man kan ju inte gå hem tomhänt. När man hämtat ut jackan (barnen) ser man killarna hängandes och dräglandens över någon korvvagn (shoppingvagn) som om dom precis sprungit ett 1500 m lopp. Dagen efter vaknar killarna med en otrolig huvudvärk efter ha tillbringat sena timmen med montering av alla slag. Tjejerna brukar oftast konstatera dagen efter att det blev ett rejält felköp.

Nu rycker vi upp oss

2007-08-30T22:21:00.000+02:00

Måste snart byta namn på min blogg. Typ elendesbloggen eller sjukstugan eller kanske dysterknuten. Det har varit mycket död och sjukdomar senaste inläggen. Men ibland kommer dessa saker upp varse man vill eller inte. Sista tiden har det varit mycket sånt runt om kring oss. Tråkigt, jobbigt och sorgligt men samtidigt är det nyttigt. För som vi alla vet efter regn kommer solsken och då ska man gå stärkt ur denna kris och ta vara på dagen. Carpe diem fånga dagen.
Och kanske lika viktigt quam minimum credula postero lita ej på morgondagen. För någon gång kommer den inte att finnas där (morgondagen alltså)
Ett av mina favorit ordspråk. Nu ska jag gå och fånga dagen eller rättare sagt kvällen pussa er godnatt och se lite friidrott. och vi syns i morgon. Nästa inlägg lovar jag går i solskenets tecken. Sovgott igelkott.
.

En snäll och elak tumör

2007-08-28T20:38:00.000+02:00

Bilden tagen idag

Den 28/8 i fjol opererade du Axel bort en knöl du haft på bröstet. En verkligt omtumlande resa som äntligen fick ett slut. Allt började egentligen vid din födsel. Redan första dagen såg vi att du hade en liten knöl mitt på bröstbenet. Läkarna uppmärksammade också detta men kunde ge oss det lugnande beskedet att det rörde sig om ett "storkbett" (typ födelsemärke). Detta skulle försvinna inom de närmaste dagarna eller i värsta fall inom ett år.
När vi var på ett års kontroll så hade den inte försvunnit utan snarare vuxit. Vi fick en remiss till barnavdelningen på Piteå lasarett. Dom tyckte detta inte var något att oroa sig för utan det var ett storkbett eller möjligtvis ett nystan med blodkärl. Inget som behövde röntgas utan det skulle försvinna. När du skulle fylla sex hade knölen vuxit sig stor som en pingisboll ungefär och jag ringde en barnläkare igen. Vi fick komma och visa upp den och nu beslöt dom för att röntga. Först en skift röntgen som inte visade något. Sen fick du komma på ett ultraljud. Läkarna trodde fortfarande att detta var ett nystan av blodkärl men skulle för säkerhetskull skicka upp bilderna till Sunderby sjukhus. Ett par dagar senare blev vi uppringda av läkaren som meddelade att det inte var något nystan utan det var något annat.

Känslan förändrades ungefär här för mamma och pappa. Vi hade hela tiden varit rätt lugna men nu gick allt så fort och läkarna ringde kvällar och vi behövde aldrig vänta på några tider. Du fick komma på en magnet röntgen och bilderna skickades till Sunderbyn. Jag försökte pressa läkaren som genomförde röntgen vad det var, men han svarade att vi nog inte behövde oroa oss. Sent en kväll ringde en läkare igen och förklarade att läkare från ett flertal sjukhus kollat på bilderna och kommit fram till att det måste opereras. Pappa-hjärtat stannade och sen kom frågorna.
– Vad är det?
- Vi vet faktiskt inte.
– Vad tror ni att det är då?
- Vi vill inte spekulera.
- Men jag måste få veta. Du kan inte få mig att tro att han är den första som drabbats av detta.
- Det vi vet är att det är en ..........tumör av något slag.
För mig är tumör= cancer och en snar död.
Han försökte att lugna mig men nu trodde jag inte mer på någon läkare.
Han försökte igen men han hördes långt bort och enda ordet jag hörde var tumör. Till slut hade han i alla fall fått mig att förstå att en tumör inte alls bör vara cancer utan något helt ofarligt.
- ok, det är en tumör som ni tror är ofarlig så det är alltså en godartad ?
- nja, en godartad är en tumör som inte växer. Och denna knöl var 2 cm när vi upptäckte den och nu är den 6 cm.
men som sagt misstänker vi inte att det är något farligt.
Så min son har alltså en elakartad tumör som är helt ofarlig.
Det var en bra läkare som faktiskt tillslut lugnat mig. Fast nu blev det en orolig tid för både mamma och pappa. Vi försökte prata om det och lugna varandra. Det blev 1 besök till Sunderbyn och efter det blev det beslutat att den 28/8 skulle du få operation på Universitetssjukhuset i Umeå.
Där blev vi väl mottagna dagen innan och vi fick träffa läkaren som skulle operera dig. Alla läkare hade ju hela tiden sagt att det i inte verkade vara någon fara så vi valde att lyssna på dessa och försöka att inte överreagera. Nu fick vi tillbringa tiden där på en barncancer avdelning så visst fick man lite panikkänslor emellanåt. Frukosten innan operationen var jobbig. Att sitta här och se alla barn utan hår som det märktes tillbringat den mesta tiden av sin uppväxt just här var förstås tungt. Operationen gick bra och på kvällen lämnade vi Sjukhuset med lättare steg än när vi kom. Läkaren hade berättat att innehållet var något geléaktigt som dom skulle skicka på analys men han var helt övertygad att det inte var någon fara. Ett par veckor senare fick vi beskedet att denna tumör var något helt ofarligt och att du skulle bli helt återställd. Under hela denna tid var du grym grabben. Super duktig på att ta prover, ligga still i röntgen osv. och aldrig något gnäll. Den snälla läkaren tog också bort dina spikar i armen i samma sövning. Ett gott slut på en orolig tid. Och visst har denna saga förändrat mig som pappa det tror jag. Och det till något bättre.
Axel och Malte: Carpe diem quam minimum credula postero!!!

Elias äventyret del 2

2007-08-26T20:33:00.000+02:00

Del 1

Visst avtog angreppen men vi fick fortsätta fajtas med dom envisaste. Vi började komma bort från den värsta sankmarken och stigen framför oss blev mer stenig. Nu skulle vi alla sättas på hårda prov för nu började det vara riktigt brant. Efter en oändlig tid fick vi då äntligen syn på skylten. Gömd under en jättelik klippa och nästan omöjlig att upptäcka såg vi då ingången. Pappa kände direkt att här behövs en riktig man med stort mod. Jag harklade mig och sa att jag går först. De andra tittade stolt och imponerat på denna modiga man. Man såg i barnens ögon att det var stolta, och man väntade bara att dom skulle säga ”det där är vår pappa” Jag tog några raska steg fram och tittade ner på den minimala öppningen. Jag såg hur mormor först tittade på öppningen och sedan på mig och säger – men hur ska det där gå. Jag tittade ner på min mage och förstod att vi hade ett problem. Hur ska vi få ner Barbapappa i den där lilla öppningen? Jag kände att svetten pärlades i pannan när jag började klämma mig ner. Då kom tanken vad finns här nere i grottan? Själv var jag rätt övertygad att Elias inte fanns kvar där nere men risken är ju rätt stor att någon annan flyttat in. Och i värsta fall kanske en hel arme med insekter. Jag tände ficklampan klev ner med benen och allt gick bra tills jag skulle ner med magen. Det kilade rätt bra på båda sidorna och även fram och bak. Jag såg oron i barnens ögon men till slut. PLOPP det lät som när man drar korken ur en vin flaska och sen var hela härligheten nere. Jag kröp in en bit i grottan och sedan ropade jag till de andra att kusten var klar. Snabbt och smidigt slak först barnen ner och sen kom morfar (dryga 60 år) ner. Vi utforskade grottan och konstaterade att den var tom. Inga arméer och ingen Elias. Barnen och morfar försvann upp genom detta lilla hål och upp i säkerheten. Nu var det bara jag och magen kvar. Jag tänkte att gick det ner måste det ju gå upp. Fast när man ska uppåt har du ju inte samma hjälp av tyngdlagen. Efter mycket svett och bök och ett par repiga solglasögon såg jag då åter dagens ljus. Vi fortsatte upp till bergets topp där vi intog våran medhavda matsäck. Vi spanade över vyerna innan vi började nerstigningen. Tre timmar senare var vi tillbaka vid bergets fot och kunde trötta och nöjda konstatera att vi lyckats med utmaningen.

Storebror räkan.

2007-08-26T17:11:00.000+02:00

Här kommer in bild på kattens storebror. Han heter "Räkan" och bor alltså i grannhuset.Rätt gullig eller?

Tillökning i Familjen

2007-08-23T19:14:00.000+02:00

Till alla som undrat, kan vi då äntligen meddela den glada nyheten. Nu blir det tillökning hos familjen Vikström. Bullen är i ugnen och under gödning. Än är han bara 4 veckor men tiden går ju fort. Nu blir det spännande att följa ännu en unge växa upp. Vi har inte sagt något till barnen än eftersom vi inte bestämt till hundra procent om vi ska behålla honom. Detta är förstås ett svårt beslut som vi måste ta inom kort. Det som talar för är att det förmodligen blir en väldigt gullig och snäll unge om den brås på mamma. Och visst skulle det vara supermysigt. Men det som talar emot är framför allt att det blir jobbigt att upp fostra ännu en unge. Börja om med pink och bajs. Och det blir ju svårt att fara till Jörn. Ska han följa med blir det ju jobbigt. Och det går inte lämna honom hemma alltför mycket heller. Vi vet att det är en pojke och helst skulle vi vilja ha en liten tjej. Vidare vet vi ju inte heller hur det funkar när det är närmaste grannen som är mamma. Som jag ser det kan det bli en hel del svartsjuka. Fast det får man väl ta då. Vidare kostar det ju en hel del också. I framtiden lär han väl springa runt och göra alla grannar på smällen, så förmodligen måste vi kastrera honom. Har hört att det är väldigt dyrt. Att han är svart det tycker vi är gulligt. Så det mesta lutar väl åt att vi behåller honom. Nu ska han bara äta och bli större. Dom ska väl helst var 8 veckor innan man tar dom. I morgon kan jag lägga ut en bild på hans brorsa.

Tankar om skolan

2007-08-21T20:34:00.000+02:00

Ja, nog var det alltid med blandade känslor när vi hela familjen tog oss till Axels första skoldag.
Första skoldagen började faktiskt kl 17.30 så vi kunde gå allihopa och det var ett bra upplägg.
Lite pirrigt var det nog för er gubbar med det släppte fort. Axel hade ju precis samma klass som i fjol, medan däremot du Malte som började förskoleklass fick en hel del nya vänner. På vägen till uppropet sneddade vi över fotbollsplanen som man spelat så många matcher på, sommar som vinter. Och det pirrade i magen och man minns precis hur kul det var på rasterna. Vi fortsatte mot skolan och ju närmare vi kom så knöt det sig mer och mer i magen. När vi kom fram sneglade jag på klassrummet man suttit i så många gånger. Det var där man fick sitta om man inte kunde sitta still utan att busa. Jag minns min tid här på skolan med blandade känslor. Som förmodligen de flesta gör.
O ena sidan alla roliga minnen för livet. Men samtidig minns jag skoltiden som något mycket jobbigt och faktiskt ganska hemsk många gånger. Men vi människor är ju väldigt olika och jag tror helt enkelt inte jag är skapt för att sitta i en skolbänk. Jag har aldrig kunnat sitta still. Och har alltid varit ”klassens clown” spelat allan och förmodligen varit en pina för mina klasskompisar och framförallt lärarna. Egentligen har jag nog alltid haft ganska lätt för att lära mig saker så det är liksom inte det som felat. Men för mig känns det jobbigt att veta att ni nu ska tillbringa minst 12 år i skolan. Jag kommer att göra allt för att det ska gå bra för er och att ni inte ska bli skoltrötta allt för tidigt. Men samtidigt vet jag ju att äpplet inte faller långt från trädet. Och nog ser jag mycket Steffe i dig Axel. Men det kändes bra med fröken och visst kommer detta att bli sten kul (första åren iaf).

På tal om det där klassrummet så har jag faktiskt ett minne att jag smet ut genom fönstret när jag var tillsagd att inte lämna rummet. Och med tanke på gårdagens inlägg fattar ni säkert det där med äpplet !!

Och BTW så fick jag i dag veta att jag kommit in på en utbildning på lärarhögskolan i Stockholm………..hahahahaahah där fick ni alla tvivlade och förtvivlade fröknar och magistrar ………….nu är jag er i hasorna hahaha !!!!

Ett överläge som blev underläge

2007-08-20T23:14:00.000+02:00

Så var det då gjort! Första skoldagen för dig Axel. Och Malte började förskoleklass. Jag ska sammanfatta mina känslor om det i morgon (Haha säger ni som följt min blogg).
Tänkte bara skriva om en annan incident som hände i kväll. Du och jag Axel kom ihop oss i kväll. egentligen inget allvarligt men jag var trött och du lyssnade inte så bra. När jag bett dig komma in typ 7 ggr. och du sa jag ska bara........ då brann det för din trötta pappa. Jag gick ut och hämtade dig och kastade in dig i ditt rum. Sedan gjorde jag lillebror klar för kvällen och la mig och läste för honom. Då kom du ut ur ditt rum och sa att du också ville höra. Jag förklarade att du hade "sumpat" din kvällsläsning. Mera gråt och du sprang in i vårat sovrum. Bra ropade jag och du kommer inte ut före du slutat gråta, tänkt över vad som gått fel och funderat ut vad du ska säga till pappa. Ett typ 2 sek var du förstås ute. Jag kastade in dig igen och låste dörren (obs inget jag brukar göra men nyckel satt i dörren så det blev bara så). (Obs igen! Om det är förbjudet att låsta in sina barn så gjorde jag inte alls det). Jag fortsatte och läsa för lillebror när plötsligt vår dörr smälls igen och någon låser in oss. Socialtjänsten tänker jag först. Men sen hör jag din ljuva stämma Axel.
- Du får inte komma ut om du inte läser för mig.
Du hade förstås smitit ut genom balkongdörren sprungit runt huset, hämtat samma nyckel som jag just låst in dig med. Och nu satt jag där.
- Snälla Axel försökte jag.
– Bara om du läser för mig.
– Kommer inte på fråga. Släpp ut mig nu!
– Glöm det.
Jag tänkte hur löser jag detta nu då? jag kan ju inte ge med mig. Men jag kan ju inte heller sitta här hela kvällen. Läge för lite hot!
– Du Axel det där du har surrat om att du vill ha. Och som vi nästan lovat du ska få. Det kan du fet glömma om jag inte är ute härifrån inom 5 sek.
– Ok pappa och förlåt för att jag inte lyssnade.
Klick och sen var det jag som körde skutan igen.......puh....
Sen fick jag gå på toa och skratta tyst för mig själv.

Av jord är du kommen.......

2007-08-17T21:59:00.000+02:00

Så var då "gammelmormor" begravd. Det blev en fin och värdig avslutning på ett långt liv. Så här i efterhand känns det rätt att ni inte följde med. Begravning och minnesstunden varade i över 4 timmar. Det var mycket tal, sång, telegram åsså lite mer tal, sång och små prat. Trevligt för oss vuxna men ni hade nog klättrat på väggarna efter en timme. Så ni hade det säkert betydligt trevligare med värdens bästa farfar som skött er i dag. Pappa klarade sig rätt bra från våldsamma gråt och snörvlingsattacker. Men visst kom det någon tår men det tror jag ingen såg. Jag brukar inte sjunga med i psalmerna när vi är i kyrkan. Men i dag tyckte jag alla sjöng så lågt så jag tänkte att jag får väl dra mitt strå till stacken. Jag tog i och sjöng lite lagom lågt. Fast en av pappas kännetecken är en väldigt kraftfull röst som får de flesta andras att blekna. Tyckte själv att det lät riktigt vackert tills min kära fru utbrister i begravningens enda gapskratt. Hon stöter mig i sidan och ber mig sluta sjunga...........Jaja sen fick dom klara sig utan mig. Men som jag sagt tidigare även solen har fläckar!
Vila i frid kära "gammelmormor"

Begravning

2007-08-15T22:48:00.000+02:00

På Fredag begravs er gammelmormor (Mammas mormor). Mamma och jag har diskuterat hurvida ni ska följa med eller inte. Vi har väl haft lite olika syn på det. Jag tycker i och för sig att gå på begravning är en sak man helst av allt aldrig skulle vilja göra. Fast även om de är jobbigt just för stunden så tycker jag att det känns som en lättnad att få delta och lättare att gå vidare när det är gjort. Jag hör till den skaran som har väldigt lätt till tårar och gråter hejdlöst fast jag kanske inte haft någon jättenära relation med den avlidne. Samtidigt tycker jag denna skulle kunna vara en bra första begravning att gå på. Jag tror det kommer att bli en ganska odramatisk och fin avslutning på ett långt liv. Hon var 94 år och har varit senil en längre tid och hon slapp ligga och lida vilket alla förstås tycker var skönt. Jag vet ju att ni så småningom kommer att komma i kontakt med döden och begravningar varese man vill eller inte. Mamma tycker å sin sida att barn inte har något att göra på en begravning där vederbörande man knappt träffat. Och det accepterar jag. Det kan nog vara sant att man inte kan göra detta som något avdramatiserande. Utan att när döden väl tränger sig på och det ligger någon nära där i stället så blir det nog otroligt smärtsamt i alla fall. Och skulle det ha varit någon ni kände skulle ni naturligtvis ha varit med. Men tyvärr måste jag säga att det kommer fler tillfällen.......

Helgen som gick

2007-08-14T22:16:00.000+02:00

Glömde att redovisa helgen i går. Fredag följde vi med rantarfamiljen nummer 1 och fiskade i en tjärn i Långträsk. Ni barn lekte mest "Turtles" i skogen. Så det blev mest vi pappor som fiskade. Fruarna hade fullt upp med att hålla mysfaktorn i bivaken. De eldade värmeljus, käkade godis, grillade korv och drack vin. Sånt som hör hemma på en fiske tur.......hmmm.

Sedan sov vi i husvagnen på mormors och morfars stuga. Era två mista kusiner kom och bodde med oss lördag till södag. Det blev mer fiske och fyrhjuling och andra stug grejer.

Detta fruktansvärda spöke fick bilisterna på storforsvägen att nästan göra i brallan i kväll.

Skönt att se att det bara var du Malte. Obs lägg märke till vad pappa har slarvat med gräsklippningen i diket senaste tiden. Jag fick slita ont men nu är det gjort!

Dumma skit pappa

2007-08-14T00:20:00.000+02:00

"Dumma skitpappa" är vad du Malte brukar kalla mig när du inte får som du vill. Vi har under en tid försökt få dig/er att använda andra ord även om ni blir väldigt arga. Vi säger att så där säger man inte. För ett tag sen sa jag till dig att du inte fick gå till en kompis för att klockan var för mycket. Jag såg att du blev jättearg och jag tänkte nu kommer det (dumma skit pappa). Men jag såg att du bet dig i läppen och försökte att uttrycka dig lite mildare. Och resultatet blev

- jag tycker inte om dig pappa.

Och det satt som en knytnäve rakt på hakspetsen. Aldrig tidigare har någon av er sårat mig med ord men jag fick en klump i magen. Det är nog det sista en förälder vill höra av sitt barn. Jag vacklade till och höll nästan på att säga

- Snälla Malte kalla mig dumma skitpappa i stället.

Men men ........ vi tog ett snack vid kvällsläsningen att jag blev riktigt ledsen när du sa så. Du sa att du älskade mig. Men inte så mycket när du inte får gå till kompisar. Jag tror att tanken var god. Och att det faktiskt gått in vårat tjat. Men slutresultatet blev smärtsamt.

Öronproppar

2007-08-09T22:41:00.000+02:00

Dessa är två öronproppar (trodde jag) följde med ett set med cyklop, snorkel som du Malte fick i present. Här om dagen frågade Axel vad det var för något och jag förklarade att de var ett par proppar som skulle hindra vattnet att tränga in i öronen. Senare på kvällen sa du
Axel: - du pappa de där propparna du visade mig var inte öronproppar som du sa.
Pappa: -Nähä (förvånat)
Axel: -Nej för jag provade dom på lillebror och dom var för stora. Men sedan provade jag de i hans näsa och där passade dom perfekt. Så de är nog näsproppar så man inte ska behöva hålla för näsan när man dyker.

Tänk att man fortfarande som 36 åring får lära sig något nytt.

(Tack till Erran för tipset.)
Föresten heter det örproppar eller öronproppar? jag får väl fortsätta att lära mig.

ÄNTLIGEN

2007-08-06T23:04:00.000+02:00

I går hade du Axel fotbollscup och bad-kalas i Norrstrandspoolen. Cupen gick rätt bra, fast jag tror nog allt att det inte bara är pappa som tappat sin kondis och byggt på lite extra kilon under sommaren. Ditt löpsteg såg väldigt tungt ut igår. I dag började jag mitt pappajobb! (pappa ledighet) Det började på bästa sätt med strålade sol. Jag säger som Gert Fyllking ÄNTLIGEN!

Vi packade badgrejerna plockade med en av Maltes kompisar "Leonardo" och drog till Norstrandspoolen. Jag tänkte att där är det nog lugnt eftersom de flesta nog har börjat om att jobba. När vi närmade oss området blev jag lite osäker om det stängt för säsongen eftersom det såg ut som det rullat ut en stor rosa matta över hela området. När vi närmade oss kunde jag pusta ut. Det var bara lite fler semesterfirare än jag som tänkte göra ett sista försök att bygga på sommarbrännan. Och man kan lugnt konstatera att det inte varit någon kanonsommar med vädret. När vi tillslut hittat en liten plats att ställa ner påsen på så åkte vi rutschkana. Malte och Leonardo hade inte åkt den på ett tag så jag fick följa med upp första åket. Ni fick åka ner och sen tänkte jag ta trappan ner. Men det hade hunnit bli rätt lång kö bakom oss och när jag vände om och började tränga mig mot trappen hörde jag en "snorunge" säga till sin kompis - gubben vågade inte. Innan jag hann fatta vad som hände hade jag vänt om tagit fart svingat mig ut i rutschkanan och tänkte nu ska dom få se att gubben visst vågar och kan köra fort. Och fort gick det. Jag tyckte att hela ställningen krängde till i varje kurva och än en gång blev jag påmind att sommarens frestelser påverkat min kroppshydda. Sen kom nästa tanke. Tänk om det är ett litet barn efter nästa kurva som inte kör så fort, och som också får erfara min goda sommar. Hann precis se tidningsrubrikerna framför mig innan jag nådde vattnet och stänkte ner två tredjedelar av den rosa mattan. "Barbapappa körde ihjäl 4 åring i rutschbana" eller "Katastrof när fetto välte rutschbana med massa lekande barn" Han säger han blev provocerad av en snorunge.

Jaja, sen åkte ni intensivt i ca 4 timmar. Och hade det jätteroligt!

Vänner för livet

2007-08-04T01:21:00.000+02:00

Det är så roligt att se er nu på dagarna. Ni är ett litet gäng på 5-6 grannungar som springer omkring och leker och bygger kojor mm. I går var vi på middag hos en av mina barndomsvänner som bodde på samma gata som mig. Och tänk att för ca. 30 år sedan var det vi som sprang omkring precis som ni gör idag. Han har 2 barn som ni gillar att leka med. Och i dag ska min barndomsväns Mor och far på middag hos min mor och far. Ganska läckert, det är liksom vänner i 3 generationer. Tänk att vänner samlar man på sig hela livet. Redan från det du föds börjar du få vänner i föräldragrupper, sen kommer det dagiskompisar, skolkompisar, lagkamrater, grannar, jobbarkompisar, kompisars kompisar, barnens kompisars föräldrar osv. Sista vännerna finner man kanske på hemmet så småningom. Det är ungefär som vågorna efter en båt, ju längre du kör ju bredare blir vågen bakom med vänner. Av mitt gäng från mammas gata umgås jag regelbundet med 3 st. av 4. Dessutom var vi ett tag 5 av 6 på vårt jobb som kommer från denna beryktade gata (idag är vi 4). Vänner är något man ska vara rädd om och vårda. De bästa vännerna finns ju trots allt kvar hela livet. Så om 30 år grabbar kanske ni sitter och äter middag med vännerna från igår någonstans och kollar på när era barn leker tillsammans. Min käre vän från igår är en som är otroligt duktig på att vårda sina vänner, han är duktig på att titta förbi eller ringa en signal och kolla läget. Det är verkligen en av mina svagheter. Trots att jag själv blir väldigt glad om någon av mina vänner bara ringer för att kolla hur jag har det, så har jag svårt för att få det gjort själv. Hur svårt kan det egentligen vara? Det blir mitt kall att se till att ni blir bättre än pappa. Pappa har ju också tid att förbättra sig om han nu vill.

Dagens goda gärning

2007-08-01T23:36:00.000+02:00

I Morse väckte jag er kl 9.00 för att ni skulle följa mig och lämna blod. Malte var som vanlig morgontrött och valde sängen före att följa med oss. Axel orkade däremot upp och hängde nyfiket med. Det var ju faktiskt du som fick mig att börja lämna blod för 7 år sen. Det var när vi låg på BB och man var glad att allt gått så bra som jag tänkte att jag ska göra allt för den här lilla parveln. Jag ska beskydda honom på alla sätt som tänkas kan. Och i samma veva hörde jag någon reklam om att lämna blod. Jag tänkte OK, parveln ska aldrig behöva vara utan blod. Skulle det hända något så att han skulle behöva blod så får dom dränera mig. Sedan stövlade jag upp till blodcentralen och anmälde mig. Jag försökte i dag få fram din blodgrupp så man vet om det är tekniskt möjligt och om vi har samma blodgrupp. Men eftersom du har en av Sveriges glömskaste pappa som ALDRIG kommer i håg dina 4 sista siffror så sket det sig. Men till nästa gång ska jag kolla det. Att göra en god gärning (vilket jag tycker det är) är verkligen skönt. Man känner sig glad, hjälpsam, betydelsefull, lite lättare och hela 50 kr rikare. Mina bidrag till medmänskligheten har bestått i att lämna blod och att jag köper julkort varje år av synskadade barns riksförbund. Inte mycket att hänga i julgranen men ändå. Något jag ska börja bidra med är att skänka pengar till barncancer fonden. Jag kan väl åtminstone skänka pengarna jag får från blodcentralen. Två flugor i en smäll liksom. Det är ett löfte här och nu !!

Veckan som gick

2007-07-31T21:40:00.000+02:00

Oj oj vad tiden går. Sommaren flyger fram och snart är den förbi. Aldrig tidigare har sommaren varit så här kort, men det tror jag man säger varje år. Det har hänt otroligt mycket och jag har inte haft tid att skriva om allt, men det är ju en prioritering. Skulle jag ligga hemma och skriva om vad ni har gjort så skulle vi inte ha tid att göra något att skriva om (hängde ni med på den där?). Här kommer en uppdatering om gångna veckan.
Måndag: Barnkalas (se tidigare inlägg)

Tisdag: Resa till Leos Lekland i Luleå med goda vänner. Vänner vi gärna och rätt ofta tar små trippar med. Det funkar ofta bra på dessa resor, ni har var sin kompis i nästan samma ålder och som är rätt lika er. När vi kom till Leos lekland så sa vi vuxna att ni skulle få vara där tills ni sa att "nu vill vi fara". Ni lekte en lång stund och sen åt vi lunch. Sen lekte ni igen och sen åt ni glass. Efter det lekte ni igen och vi vuxna väntade............... Och till slut med lite stöd av oss vuxna så kom det: Nu kan vi väl börja åka. Resan fortsatte till Quality hotel i Luleå. Vi inkvarterade oss i var sitt rum och efter lite lek i rummen gick vi på restaurang Tai Tai och käkade. Efteråt satte vi oss på en uteservering och ni fick glass och de vuxna fick lite värmande dryck. Sedan in på hotellet på med bad-grejorna och ner i poolen. Och innan vi gick i säng fick ni varva ner med en film.
Onsdag: Vaknade och startade dagen på bästa sätt med en stadig hotellfrukost med plättar och hela paketet. Sen blev det ett morgondopp med papporna innan vi åkte hem. Kanon trevlig tripp för barn och vuxna. (tackar så mycket för det underbara sällskapet).

Torsdag: Hemmadag med bygge av koja med kompisar. (pappa på dansar och ler med kompisar)
Fredag: Typ samma som torsdag för er och sen käkade vi pizza med Luleåresenärerna.
Lördag: Middag med goda vänner tillika goda grannar. Efter en utsökt middag (årets grill-janne släng er i väggen) blev det kubbmatch, barnen mot vuxna. Ni kopplade ett rejält grepp innan vi vuxna kunde jämna ut matchen som fick avbrytas när båda lagen hade en kubb var kvar. Detta pga. av allt för mycket fusk av barnen och ett par segersugna pappor. Där blev vi kvar till 01.00 (milda makaroner) Men tiden går fort när man har trevligt.
Söndag: Dagen började med att ni fick följa med värdens bästa mamma till Piteå Dansar Och Ler medan pappa började med lägga plattor framför bron. Sedan hjälpte du Axel mig och Krister med plattorna. Sedan började ni med att lägga plattor i kojan.
Måndag: Började med att vi fick veta att eran mammas mormor hade dött 94 år gammal tråkigt men ganska odramatiskt och det är ju skönt. Sedan kojbygge för er och plattor för pappa. På eftermiddagen fick ni följa med mormor och morfar till stugan. Kl 22.00 är äntligen vår nya gång klar efter 2 år utan infart.

Tisdag: När vi vaknade spöregnade det och vi tog snabbt ett beslut att göra något bara familjen. Valet föll för Teknikens Hus. Super roligt och nu är ni så pass stora så det ger er något.

Fullt upp som ni ser men det är som det ska vara. Hittills är jag väldigt nöjd med sommaren trots vädret och det tror jag ni är också.
I morgon ska ni få följa med och se när pappa lämnar blod.

Även solen har fläckar

2007-07-28T16:35:00.000+02:00

Jag har ju tidigare skrivit lite om era tokigheter och tänkte just att det är ju orättvist att bara skriva om era tokerier, för inte är det bara barn som kan göra och säga tokiga saker. Så för rättvisans skull kommer här en liten historia om er pappa. Det var när jag var 19 år och jobbade på ett mejeri som låg mitt i stan. En dag skulle vi på en hälsoundersökning på företagshälsan. Jag och en arbetskompis begav oss dit och anmälde oss i luckan i receptionen. En söt sjuksyster förklarade att vi strax skulle få träffa läkaren men att vi kunde börja med att lämna ett urinprov. Jag var pinknödig så jag erbjöd mig att börja. Systern bad mig gå till toaletten längst ner i korridoren och där pinka i en mugg och lämna den i luckan. Sagt och gjort jag kilade ner pinkade i muggen och bar tillbaka den till receptionsluckan. Visst tyckte jag det var lite äckligt att springa omkring med sitt piss genom hela byggnaden men hon sa ju det. När jag lämnade in muggen sa den söta sköterskan -tack men kan du bära tillbaka den och lämna den i luckan inne på toaletten så vore det snällt.................
Om ni vill berätta den vidare så kan ni ju alltid säga att det var en kompis pappa som gjort det.

Smärta i pappahjärtat

2007-07-27T22:16:00.000+02:00

Det som tar mest ont i en pappas hjärta måste vara att se sina barn ha ont (och möjligvis sin fru). Axel har nu haft ont i ett öra efter allt för mycket badande (klorallergi). Du har varit väldigt låg, blek som ett lakan, har sovit väldigt lite och fått käka Alvedon hela dygnen. Jag minns en annan gång jag fick se dig lida. Det var för snart 2 år sedan när vi var på skridskoskola. Du hade först åkt med dom andra och sedan hade vi varit till barnens hus en sväng och du ville tillbaka och åka lite till på friåkningen. Jag hade precis remmat på dig skridskorna och sa att du kunde gå till planen och vänta för jag skulle på toa. När jag kom till båset var du redan på isen och jag ropade till dig att du skulle komma. När du åkte mot mig trillade du, ingen jättevurpa men du skrek rakt ut. Jag fattade direkt att det måste ha gjort väldigt ont eftersom du normalt inte är så känslig. Jag sprang in på isen och hjälpte dig upp. Då ser jag att din vänstra arm hänger i en vinkel rakt ner och jag förstår att du brutit armen. Känslan av det knastrande skellätet när jag bröt upp armen i rätt vinkel och ditt skrik det ilar fortfarande i pappahjärtat när jag tänker på det. Jag bar dig till omklädningsrummet. På vägen frågade en annan pappa hur det gick och jag svarade - inte så bra han bröt armen. Den andra svarade: - höhö nja så farlig var det nog inte (tur att pappa inte hade en ledig hand för då hade det blivit näsblod tror jag). En känd läkare fanns som tur var i ishallen så han kom och stadgade upp armen med en kartongbit. Jag bar dig till bilen och körde dig till lasarettet. Där konstaterade dom bara att armen var bruten sen blev det ambulans till Sunderbyn sjukhus. Vi kom fram och efter en undersökning och röntgen så kom dom fram till att det måste opereras. Vi fick åka upp på en barnavdelning i väntan på den. Du hade nog en ohygglig smärta trots att du fick morfin. Du bröt armen vid 10.30 men fick ligga med din smärta till klockan var typ 20.00 innan du fick komma på operation. Otroligt dålig sjukvård att låta en liten 5 åring ligga och vänta så länge. Jag hade ringt mamma som kom upp och var med vid operationen. Båda benpiporna var av så de blev tvungna att operera in två långa "skruvar" i armen. Mamma åkte hem till lillebror och jag satt och väntade på att du skulle vakna. Ganska otäckt att se dig ligga där med syrgasmask och massa slangar. Men allt gick bra och vi fick åka upp till rummet igen där vi sov över. Dagen efter fick vi lämna sjukhuset och komma hem igen. I Höstas fick du operera bort skruvarna och allt är nu återställt. Men det var en jobbig tid att se dig så liten och hjälplös och ha så ont och samtidigt veta att jag inte kan byta med dig. Jag minns också väldigt starkt när vi låg där i sjukhussalen på kvällen när du somnat och jag låg där alldeles slutkörd och såg på dig och tänkte men vad har jag gjort? Är det mitt fel? Var dina små 5årsben för trötta för att åka tillbaka och åka mer? Var det dumt att ropa på dig? Men men, med lite distans så har det lagt sig och en olycka kan nog hända var som helst. Hoppas vi slipper liknade saker i framtiden. Samtidigt kan man tänka på dom som sitter med sina barn på sjukhuset och inte vet om dom kommer att klara sig eller inte. Skänker en tanke till Matilda (och hennes föräldrar) som på midsommaraftonen tog sitt sista andetag och dog i cancer endast 8 år. Och här beklagar jag mig om ett armbrott. Ja, livet är inte alltid rättvist. Om ni orkar tycker jag att ni ska läsa om Matildas kamp http://hem.passagen.se/dummapricken/
ps ladda upp med lite näsdukar.

Barnkalas

2007-07-23T23:38:00.000+02:00

I dag har det varit barnkalas. Och vilket kalas du fick Malte. Trots den sena inbjudan och semestertider dök hela 16 barn upp. Temat för kalaset var tivoli. När alla kommit öppnade du alla paket. Vad de innehöll ryms inte att publicera här men du var väldigt nöjd iaf. När det var avklarat startade tivolit. Vi drog på ett lyckohjul vilken startordning vi skulle ha i de olika aktiviteterna. Första grenen var bollkastning på burkar. Efter det blev det varmkorv, tårta och fika. När alla var mätta och belåtna (5 korvburkar och 3 tårtor senare) var det dags för pilkastning på ballonger. Gren nummer tre var inte mindre än luftgevärs skytte. Sista aktiviteten blev väldigt uppskattad. Det var att kasta "gräddtårtor" på Axels ansikte. När tredje kastaren satte den mitt i plytet blev det förstås stort jubel och alla skrattade utom Axel som ropade BYTE. Och eftersom det bara var tre som hunnit kasta fick pappa rycka in och snart hade även jag ett "gräddfejs". Efter det blev det lite vattenkrig innan vi avslutade tivolit med fiskdamm. Ett lyckat sommarkalas med sol, barnskratt och idel glada miner. Efter att mor och far städat i hop och alla gått hem sjönk vi ner i varsin solstol och konstaterade att två timmars barnkalas måste motsvarar en hel arbetsdag för hjärnan. Fast den är ju rätt otränad nu, så här i semestertider i och för sig.

Just nu ligger jag lite efter med bloggandet känns det som. Jag har oredovisat om Mor och fars Båtresa, den spännande upplösningen på Elias äventyret och en del andra grejer men det kommer.

Elias äventyret del 1

2007-07-20T09:05:00.000+02:00

Så var då äntligen expeditionen framme vi bergets fot. Alla var spända på hur eftermiddagen skulle utveckla sig. Skulle vi orka ända till toppen? Fanns verkligen den mytomspunna grottan? Var kanske till och med Elias fortfarande vid livet och kvar i grottan? Ja, frågorna var många. Gruppen hade ju dessutom två nybörjar klättrare med, vilket gjorde pappa lite nervös. Skulle mamma och mormor verkligen palla trycket och skulle de orka. Det får tiden utvisa. Pappa, Malte, Axel och Morfar hade bestigit detta berg redan för 3 år sen, och dessutom hade Pappa, Malte och Jacob bestigit Ursberget tidigare. Alla tog några djupa andetag tittade varandra i ögonen sen började det den svåra klättringen. Det gällde att inte ta ut sig för mycket i början för det skulle bli en lång dag det visste pappa. De hann inte speciellt långt förrän det stötte på det första stora problemet. Bara ett par meter från stigen reste sig en jättelik myrstack. Hela stigen var full av dessa små krigare som gjorde allt för att stoppa expeditionen. Gruppen skickade fram de tappraste grabbarna först (Axel och Malte). Pappa intog position längst bak med god uppsikt över slagfältet. Efter några minuters kamp vinkade grabbarna fram de övriga deltagarna. Slaget var vunnet och pappa sprang med bultande hjärta över slagfältet.

Skylten vid bergets fot hade visat Eliasgrottan 1,0 nu hade vi gott cirka 20 minuter och tankarna hade börjat gå ”var det 1 km eller kan det ha varit 1 mil”. Nu hade vi lämnat de ljusa stigarna och skogen tätnade mer och mer. Doften av koskit från den närliggande bondgården låg som en tät ridå i skogen. Den sunkiga marken gungade under fötterna och plötsligt och nästan helt oförberett dök nästa anfall upp. Denna gång kom anfallet inte helt oväntat från luften. Luften fylldes av dessa små elaka myggor. Vi insåg att vi snabbt behövde extra skydd. Vi gömde oss under en nyfallen tall som vinden hade slitit med i någon vårstorm. Snabbt fick mormor fram myggmedlet som vi baddade in våra svettiga kroppar med.
Fortsättning följer……

GRATTIS MALTE

2007-07-19T20:31:00.000+02:00

I dag är det din stora dag Malte. Du fyller 6 år idag. Våran lilla baby har blivit 6 vad var det som hände?

Riktigt kul dag har du haft. Hela tjocka släkten och en hel del kompisar har deltagit i firandet. Vi har fikat och badat och lekt med presenterna.

På måndag blir det kalas igen för alla kompisar. I present fick du: ninja turtles, spiongrejer, laserlarm, kläder, vattenbazooka, och bionicle. GRATTIS GRATTIS

Grabbstarkt värre

2007-07-18T21:45:00.000+02:00

Er farmor och farfar kan skryta med denna skara barnbarn. 8 st och bara killar ganska otroligt. Åldrarna är spridda mellan 5-18 år. Ni älskar verkligen era kusiner och det är hur roligt som helst att se när vi träffas alla. Det är barn överallt och alla har någon kusin i sin egen ålder att leka med. Visst kan det bli rätt stojigt och livat, och nog kan man vissa stunder önska att skaran vore ut blandad med någon tjej. Men som sagt alla trivs med sina kusiner och alla är verkligen måna om varandra. Den naturliga samlingspunkten är förstås farfars pool som verkligen får gå varm. I dag klarade den äldsta kusinen körkortet och vi invaderade Pizzeria Ängeln för att fira. Två långbord krävdes för att sluka hela klanen, och farmor och farfar fick äran att bjuda alla (15 st) svettigt värre. Och efter som farmor och farfar var så snälla och bjöd på mat ska dom få äran att sköta hela klanen torsdag och fredag när vi föräldrar ska upp med brorsans båt till Luleå. Sen tror jag att värdens bästa farmor och farfar kan få en låååååång vilodag på lördag.

Lika som bär.......nix

2007-07-14T18:08:00.000+02:00

Semestern flyter på som det ska. Nu har också solen lyst på oss ett par dagar. Härligt! I går hade vi lånat Er farbrors båt och var ut med ett några goda vänner. Resan gick till Hällskär. Ni fick vara pirater leka en piratlek. Sedan blev det middag och bad hemma hos oss. Mycket trevligt.

I bland funderar jag hur ni kan vara så olika? Det är helt otroligt att ni är bröder egentligen. Och ni är olika på nästan alla plan. Ni gillar olika mat, ni leker olika lekar osv.

Axel kräver betydligt mer stöd av oss till allt. Malte är betydligt mer självgående.

Kan det vara att vi uppfostrat er på olika sätt?

Kanske, till viss del men definitivt inte hela sanningen.

Redan på BB kunde man se stor skillnad. Axel fick vi väcka när han skulle äta och kittla han under fötterna så han inte skulle somna om. Malte skrek som en galning om han inte fick mat direkt.

Så jag tror att man föds med en personlighet och den är väldigt svår att forma om. Uppfostran har stor betydelse, visst men du Axel hade inte blivit som lillebror om vi uppfostrat dig på samma sätt. Det skulle till att börja med inte gå. Men det skulle vara kul att veta i procent hur mycket som kommer från er personlighet och hur mycket som kommer från uppfostran att ni blivit till vad ni är idag och kommer att bli i framtiden.

Tjorvigt inlägg alltså, fattar knappt själv vad jag skrivit men jag hade en tanke iaf.

Lite sköön massage

2007-07-11T00:57:00.000+02:00

Just i skrivande stund ligger jag och får lite massage. Mmm det var länge sen. Det var nog tur att du inte spa-badade med oss ikväll för då hade det nog slagit gnistor om oss. Du är verkligen duktig att massera......... mjukt ibland och ibland....... lite hårdare......precis lagom .....mmmm. Egentligen är det här ingen stund man ska ligga och "blogga" på utan bara blunda och njuta tillsammans.
I morgon ska du få massera min farsa eller brorsa för vi har köpt dig tillsammans. Ett köptips till alla som vill ha en skön stund ( Massagedynan kostar 2200:- på Elgiganten). Går dock ej upp mot frun men ändå bra.

En händelserik dag.

2007-07-11T00:13:00.000+02:00

Ligger just nu och tar igen mig efter en händelserik dag. Mamma har tillbringat dagen på stan med er moster. Malte har varit hos en kompis hela dagen. (en delbetalning på din önskning) Och du Axel satt vid datorn och vädret var perfekt till att göra lite nytta. Hade just börjat att plocka fram grejer för att bygga på evighetsprojektet ,(altan) när jag ser en tjej på en Eu-moped trilla i korsningen precis utmed mig. Jag springer fram för att kolla hur det gick. Tjejen var vid medvetande men svår att nå när jag pratade med henne. Efter ett tag fick jag mer kontakt och jag kunde kolla ställena hon sa gjorde ont. Jag gjorde bedömningen att inget var brutet sen hjälpte jag henne upp på benen. Men då tuppade hon av. Jag fick lägga ner henne igen och i samma veva kom en annan granne som ringde ambulans. Efter några minuter kvicknade hon till och sen anlände 2 ambulanser 2 brandbilar och en polisbil + halva byn.

Efter att jag ringt tjejens mamma och ambulansen åkt gick jag tillbaka till huset. I Dörren möter jag dig Axel med gråten i halsen. Du stod i fönstret och såg alla brandbilar, ambulanser och polis med tjutande sirener stanna precis utanför vårat hus. Du hade sökt mig utan att hitta mig och visste inte vad som hänt, så visst förstår man att du blev lite rädd. Dumt av mig att inte ropa till någon granne att gå in till dig men jag tänkte helt enkelt inte på det. Jag minns själv om en upplevelse när jag var liten, jag hade fått följa med min bror och hans kompisar till en koja en bit från där vi bor. Plötsligt kör en polisbil förbi med blå ljus och sirener och brorsan och alla andra hoppar på sina cyklar och sticker efter och glömmer lilla mig. Efter det hade jag polisskräck i flera år tills min mor tog med mig till polisstationen så jag fick träffa dessa poliser. Hoppas det inte tog så hårt bara. Efter det kom dina kusiner och jag snickrade lite till.

Kvällen avslutades med lite spabad med moster och pappa.

Bara regn hos mig

2007-07-09T22:31:00.000+02:00

Efter en sömnlös natt har dagen gått till att göra precis ingenting. Mitt samvete är ungefär lika dåligt som vädret Detta hade varit en perfekt dag till att göra allt som skulle behövas göras här inne. Men dagen bara gick och inget vettigt har hänt för mig.

Malte blev hämtade av farmor och fick vara där med minsta kusinen. Axel har lekt med en granne hela dagen och mamma har varit och jobbat en sväng nu på kvällen. Själv har jag gått och dragit fötterna och tänkt på allt som skulle behövas göras och sen var jag faktiskt och köpte lite virke och dräneringsrör.

Dagens behållning blev kvällsfikat milkshake från mc-donalds. Och Maltes uttalande när han pratat med lillkusinen i telefon och han säger att dom skulle komma om det inte var för ovädrat. (för mycket oväder)

Som avslutning på dagen la vi grabbar oss alla i mamma och pappas säng och såg Vintergatan.

Nu ska vi ladda batterierna och sikta på en trevligare dag i morgon.

Den goda fen.

2007-07-08T23:52:00.000+02:00

I kväll när jag skulle säga godnatt till er frågade jag vad ni ville ha ut av semestern/sommarlovet.
Jag sa ni får tre önskningar var, sen får vi se om jag kan uppfylla dom.
Malte önskningar:
1. Åka till barnenshus och köpa en bianicule.(går att uppfylla)
2. Vara mycket med kompisar. (går att uppfylla)
3. Mysa och gossas mycket med familjen (uppfyller jag gärna)

Axels önskningar:
1. Klara tredje banan på det nyinköpta spelet "vintergatan". (fixar jag nog)
2. Åka på utflykt till Eliasgrottan. (fixar vi i morgon om det inte regnar)
3. Åka till Regnbågen. (ajdå sprack på sista önskningen)
Tyckte det var en lite konstig önskan, men förklarade att det skulle bli svårt.
Jag frågade om det var skatten han var ute efter. Axel svarade nej biljardbordet.
Då trillade poletten ner. Jag lovade när vi åkte hem från Cypern att vi skulle åka till caféet Regnbågen någongång och spela biljard.
Redan nu känner jag mig som "den goda fen" för dessa önskningar ska jag bara uppfylla.

Regnaktiviteter

2007-07-08T22:55:00.000+02:00

I morse när vi vaknade i husvagnen visade utetermometern endast 8 grader, och på det regn. Inte bästa sättet att inleda ledigheten på men jag har inte panik. Vi har tillbringat hela helgen i Bodsjön. Fast det har regnat och varit skitväder så har vi haft trevligt iaf. Vi har ätit surströmming och massor av godis. Vi har spelat sällskapsspel och läst. Rätt mysigt med regn faktiskt, men nu räcker det för i sommar.
I dag har vi varit upp till Luleå och shoppat. Det brukar vara ett straff att ha er med båda två en hel dag på stan men i dag gick det riktigt bra. Men igår fick ni följa med mamma, moster, och morfar på en affär, och efter en stund i affären så var Malte borta. Han hittades snart instäng (av Axel) i ett kylskåp med näsan tryckt mot glaset. Jaja man kan inte lyckas jämt.

Vem läser detta just nu ?

2007-07-06T15:45:00.000+02:00

Jag låg och läste ur min blogg för dig Axel häromdagen och tänkte om ni kommer att läsa den någon gång i framtiden(jag sparar den på datorn). Tänk om ni läser just detta nån gång när jag sitter på hemmet eller kanske ligger en meter under jorden....det vore rätt häftigt. Om ni nu gör det just nu vill jag passa på och tacka för allt ni givit mig och jag hoppas ni är goda vänner och tar väl hand om varandra.
Det kan ju till och med vara så att mina barnbarn läser detta någon gång. Ännu häftigare! Jag vet ju idag inte vem ni är, om ni nu finns men till er vill jag bara säga att om era pappor säger att dom bara var snälla lugna och alltid lyssnade på sina föräldrar så kan jag här dementera det.
Någon kanske hittar denna blogg om typ 300 år i någon släktforskning eller nåt. coolt. Till er vill jag bara säga Grattis ni har hittat farfars farfars fars blogg. Hehe
Nu ska vi börja åka och till veckan har jag lovat dig Axel att gästblogga.

SEMESTER!!!!!!!!!!!!

2007-07-06T15:06:00.000+02:00

Semester och sen direkt på det pappaledig underbart.
Varför heter det egentligen pappaledigt? Det låter ju som om man är ledig från att vara pappa. Det borde ju heta familjetid eller pappatid typ. Jag ska då inte vara pappaledig iaf. Er underbara mamma hade bokat bord på "bryggargatan" men det blev ändrat till surstömming på stugan istället. Det blir kanon det med.