Året börjar lida mot sitt slut.

Jaha, ett bra år börjar lida mot sitt slut. Och så här på slut tampen brukar jag alltid summera det gångna året och fundera vad som har varit bra respektive dåligt. Detta får jag återkomma med efter nyår. Ledigheten här med er har varit kanon, och jag tycker verkligen den kom lägligt. Vi har verkligen använt den till familjevård och tagit upp all förlorad pappatid. Det som kommer att hamna på minuskontot detta år är att jag tagit på mig alldeles för mycket uppdrag vilket förstås har tagit tid från papparollen. Fick en utskällning i går från förmodligen min trognaste läsare farmor som tyckte jag var värdelös på att lägga in nya inlägg. Men jag skriver ju om vad jag gör med er så för att ha något och skriva så måste jag ju göra något med er och det är det jag därför jag har så lite tid till detta. Men efter denna ledigheten har jag mycket att skriva om. Farmor firade vi föresten igår, hon fyller 60 i mitten av januari men vi passade på att fira nu när min syster med familj är hemma vid. Vi var och badade hela släkten i munksund och därefter blev det middag och lite lekar i Pitsund. Nu ska vi åka upp till "Kåbban" och fira nyår med goda vänner. Nu ska vi ha ett GOTT NYTT ÅR!! Och ett riktigt gott nytt år till alla andra som förvånande nog befinner sig här just nu.

julafton

Då har vi klarat av julaftonen för denna gången. Och jag får nog hålla med er gubbar att detta var den bästa julen i mitt liv. Det låter nog så varje år men för min del känns det som en extra lyckad julafton. Dagen började med att ni fick öppna varsitt paket som tomten lämnat när han under natten besökt oss. Han hade förstås även fikat upp fikat som ni ställt fram till honom kvällen innan. Efter det åkte vi till farmor och farfar där vi julbastade och åt gröt. Sedan blev det förstås kalle och hans vänner. Sedan kom faktiskt tomten (första gången han dök upp innan maten) och delade ut klappar till alla snälla barnen. Efter det blev det förstås en hel del mat. Typ rätt mycket, för att inte säga typ äckligt mycket. Men det hör ju till. Underbart gott! (tack mor)
På hem vägen hann vi även förbi mormor, morfar faster och farbröder. Och tro det eller ej men där blev det mer klappar och nog slank det även ner lite godsaker där. I dag har vi också ätit julbord. Denna gång hos mormor, och lika gott där (tack). Sedan har ni förstås lekt med era julklappar.

Tjock Steffes bantarblogg ligger på is och kommer att tas upp efter trettondagen när nya livet börjar. Då under namnet Supertjock Steffes bantarblogg.

Inget är som väntans tider

Dan före dan före dan före dan före dopparedan. Javisst nu är det nära. Och när jag ser på er och hur ni längtar så känns det som det var i går det var jag själv som låg där i sängen och inte kunde sova. I går klädde vi granen hela familjen och moster. I år lyckades jag efter många om och men hitta en riktig topp gran eller rättare sagt värdens bästa farfar hittade den. Jag är ganska kräsen när det gäller granar så innan jag bestämt mig så hann jag hugga tre stycken (så är det någon som är i behov av en stilig gran har jag 2 till övers). Julklappsinköpen börjar så smått lida mot sitt slut och i skrivande stund går jag in på näst sista timmen på jobbet innan jullovet.

Trots sömnproblem och all längtan tycker jag att ni sköter er exemplariskt. Men ni är ju väl medvetna att nissarna är aktiva med att kolla om barnen är snälla så här innan jul. Det har ju mamma och pappa påminnit er om typ 400 ggr senaste dagarna.


Så nu har jag bara en fråga så här innan jul.........var tog jul-tjärvarna och jillangerna vägen ??

påminnit, har påmunnit, man kan ju skriva fått påminna men jag vill skriva påmunnit

vad heter det igentligen...........jaja tror ni fattar vad jag menar iaf.

Räkningar

I går var lillebror överlycklig. Efter att jag hämtat er från skolan bad jag dig Malte hämta posten medans jag gick in. Efter några minuter kommer du in överlycklig och ropar:
- pappa skynda dig och kom.
- pappa, pappa kom NU och se vad jag och Axel har fått.
Jag tänkte direkt att det var ett julkort eller möjligtvis en kalas inbjudan eller något.
- Pappa skynda dig, jag och Axel har fått en räkning.
Och nog stämde det, en räkning från Kalle Anka adresserat Axel och Malte.
- Pappa snälla får jag ringa till Axel och berätta?

Jag frågade dig om du visste vad en räkning var och det visste du väl inte riktigt. När jag försökt att förklara och sagt att man bara får betala den. Så var det inte lika roligt längre. Men så sken du upp igen och sa:
- Skynda dig och öppna pappa det kanske följer med en leksak, för det brukar det göra med kalle tidningarna..........

Julfest

I dag var det julfest på skolan. Ni gick luciatåg och sjöng så vackert (oftast). Det är roligt att se er på scen, båda bröderna bus fulla av självförtroende (Axel var stjärngosse och Malte pepparkaksgubbe). Där släktar ni nog på pappa, ingen scenskräck där inte. Julstämmningen börjar så smått att infinna sig.

Inga mer svarta pluppar tack!!

Jaha gubbar. I morse hade jag ett alvaligt snack med er. Tycker vi har varit inne i en ond cirkel här ett tag. Mycket tjafs, bråk och höga röster. Försökte än en gång att förklara att detta här och nu är faktiskt livet. Och förmodligen det enda livet vi har så nu gäller det att ta vara på denna tid. Just denna stund kommer aldrig mera igen. Vill ni offra denna tid på tjafs och bråk?
Visst vore det trevligt om vi isället försöker ta vara på denna tid och ha trevligt. Vi ska inte ha massa "svarta pluppar" i livet med bråk. Vi lever här och nu och låt oss för guds skull göra det med lek, skratt och glada miner.
Vi beslöt att alla ska försöka göra sitt bästa så vi får väl se då.

Längtans tider

Efter en omtumlande resa till Stockholm så är jag nu hemma till vardagen igen. När jag gick på stan i Stockholm på vild jakt efter julklappar till er i torsdags så var det som om ni var överallt. När man varit 4 dagar utan er och längtar som värst, och går på stan är det som att stan är full av grabbar i eran ålder. Denna gången var det som om jag aldrig kom hem jag bara reste och reste. Planet var lite försenat och när jag anlänt Kallax så var bil nycklarna borta (pappa och nycklar hör inte riktigt i hop). När jag tillslut hittat dom insåg jag att jag inte skulle hinna täffa er den kvällen heller. Jag körde raka spåret till jobbet för att ha handledarteori. Och när jag sitter där och skriver in elever hör jag ett par bekanta röster. Mamma tittade förbi med er så vi skulle hinna träffa varandra (då pickade pappahjärtat). När jag kom hem hade ni förstås somnat. Mamma berättade att du Axel gråtit varje kväll för att du längtade efter mig. Tur att hon inte sa det när jag var där nere för då hade jag väl hoppat av skolan och kommit hem. Men nu är det dax att ta igen lite pappabarn tid.