Efter en omtumlande resa till Stockholm så är jag nu hemma till vardagen igen. När jag gick på stan i Stockholm på vild jakt efter julklappar till er i torsdags så var det som om ni var överallt. När man varit 4 dagar utan er och längtar som värst, och går på stan är det som att stan är full av grabbar i eran ålder. Denna gången var det som om jag aldrig kom hem jag bara reste och reste. Planet var lite försenat och när jag anlänt Kallax så var bil nycklarna borta (pappa och nycklar hör inte riktigt i hop). När jag tillslut hittat dom insåg jag att jag inte skulle hinna täffa er den kvällen heller. Jag körde raka spåret till jobbet för att ha handledarteori. Och när jag sitter där och skriver in elever hör jag ett par bekanta röster. Mamma tittade förbi med er så vi skulle hinna träffa varandra (då pickade pappahjärtat). När jag kom hem hade ni förstås somnat. Mamma berättade att du Axel gråtit varje kväll för att du längtade efter mig. Tur att hon inte sa det när jag var där nere för då hade jag väl hoppat av skolan och kommit hem. Men nu är det dax att ta igen lite pappabarn tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar