tisdag 31 juli 2007

Veckan som gick

Oj oj vad tiden går. Sommaren flyger fram och snart är den förbi. Aldrig tidigare har sommaren varit så här kort, men det tror jag man säger varje år. Det har hänt otroligt mycket och jag har inte haft tid att skriva om allt, men det är ju en prioritering. Skulle jag ligga hemma och skriva om vad ni har gjort så skulle vi inte ha tid att göra något att skriva om (hängde ni med på den där?). Här kommer en uppdatering om gångna veckan.
Måndag: Barnkalas (se tidigare inlägg)

Tisdag: Resa till Leos Lekland i Luleå med goda vänner. Vänner vi gärna och rätt ofta tar små trippar med. Det funkar ofta bra på dessa resor, ni har var sin kompis i nästan samma ålder och som är rätt lika er. När vi kom till Leos lekland så sa vi vuxna att ni skulle få vara där tills ni sa att "nu vill vi fara". Ni lekte en lång stund och sen åt vi lunch. Sen lekte ni igen och sen åt ni glass. Efter det lekte ni igen och vi vuxna väntade............... Och till slut med lite stöd av oss vuxna så kom det: Nu kan vi väl börja åka. Resan fortsatte till Quality hotel i Luleå. Vi inkvarterade oss i var sitt rum och efter lite lek i rummen gick vi på restaurang Tai Tai och käkade. Efteråt satte vi oss på en uteservering och ni fick glass och de vuxna fick lite värmande dryck. Sedan in på hotellet på med bad-grejorna och ner i poolen. Och innan vi gick i säng fick ni varva ner med en film.
Onsdag: Vaknade och startade dagen på bästa sätt med en stadig hotellfrukost med plättar och hela paketet. Sen blev det ett morgondopp med papporna innan vi åkte hem. Kanon trevlig tripp för barn och vuxna. (tackar så mycket för det underbara sällskapet).

Torsdag: Hemmadag med bygge av koja med kompisar. (pappa på dansar och ler med kompisar)
Fredag: Typ samma som torsdag för er och sen käkade vi pizza med Luleåresenärerna.
Lördag: Middag med goda vänner tillika goda grannar. Efter en utsökt middag (årets grill-janne släng er i väggen) blev det kubbmatch, barnen mot vuxna. Ni kopplade ett rejält grepp innan vi vuxna kunde jämna ut matchen som fick avbrytas när båda lagen hade en kubb var kvar. Detta pga. av allt för mycket fusk av barnen och ett par segersugna pappor. Där blev vi kvar till 01.00 (milda makaroner) Men tiden går fort när man har trevligt.
Söndag: Dagen började med att ni fick följa med värdens bästa mamma till Piteå Dansar Och Ler medan pappa började med lägga plattor framför bron. Sedan hjälpte du Axel mig och Krister med plattorna. Sedan började ni med att lägga plattor i kojan.
Måndag: Började med att vi fick veta att eran mammas mormor hade dött 94 år gammal tråkigt men ganska odramatiskt och det är ju skönt. Sedan kojbygge för er och plattor för pappa. På eftermiddagen fick ni följa med mormor och morfar till stugan. Kl 22.00 är äntligen vår nya gång klar efter 2 år utan infart.



Tisdag: När vi vaknade spöregnade det och vi tog snabbt ett beslut att göra något bara familjen. Valet föll för Teknikens Hus. Super roligt och nu är ni så pass stora så det ger er något.

Fullt upp som ni ser men det är som det ska vara. Hittills är jag väldigt nöjd med sommaren trots vädret och det tror jag ni är också.
I morgon ska ni få följa med och se när pappa lämnar blod.

lördag 28 juli 2007

Även solen har fläckar

Jag har ju tidigare skrivit lite om era tokigheter och tänkte just att det är ju orättvist att bara skriva om era tokerier, för inte är det bara barn som kan göra och säga tokiga saker. Så för rättvisans skull kommer här en liten historia om er pappa. Det var när jag var 19 år och jobbade på ett mejeri som låg mitt i stan. En dag skulle vi på en hälsoundersökning på företagshälsan. Jag och en arbetskompis begav oss dit och anmälde oss i luckan i receptionen. En söt sjuksyster förklarade att vi strax skulle få träffa läkaren men att vi kunde börja med att lämna ett urinprov. Jag var pinknödig så jag erbjöd mig att börja. Systern bad mig gå till toaletten längst ner i korridoren och där pinka i en mugg och lämna den i luckan. Sagt och gjort jag kilade ner pinkade i muggen och bar tillbaka den till receptionsluckan. Visst tyckte jag det var lite äckligt att springa omkring med sitt piss genom hela byggnaden men hon sa ju det. När jag lämnade in muggen sa den söta sköterskan -tack men kan du bära tillbaka den och lämna den i luckan inne på toaletten så vore det snällt.................
Om ni vill berätta den vidare så kan ni ju alltid säga att det var en kompis pappa som gjort det.

fredag 27 juli 2007

Smärta i pappahjärtat


Det som tar mest ont i en pappas hjärta måste vara att se sina barn ha ont (och möjligvis sin fru). Axel har nu haft ont i ett öra efter allt för mycket badande (klorallergi). Du har varit väldigt låg, blek som ett lakan, har sovit väldigt lite och fått käka Alvedon hela dygnen. Jag minns en annan gång jag fick se dig lida. Det var för snart 2 år sedan när vi var på skridskoskola. Du hade först åkt med dom andra och sedan hade vi varit till barnens hus en sväng och du ville tillbaka och åka lite till på friåkningen. Jag hade precis remmat på dig skridskorna och sa att du kunde gå till planen och vänta för jag skulle på toa. När jag kom till båset var du redan på isen och jag ropade till dig att du skulle komma. När du åkte mot mig trillade du, ingen jättevurpa men du skrek rakt ut. Jag fattade direkt att det måste ha gjort väldigt ont eftersom du normalt inte är så känslig. Jag sprang in på isen och hjälpte dig upp. Då ser jag att din vänstra arm hänger i en vinkel rakt ner och jag förstår att du brutit armen. Känslan av det knastrande skellätet när jag bröt upp armen i rätt vinkel och ditt skrik det ilar fortfarande i pappahjärtat när jag tänker på det. Jag bar dig till omklädningsrummet. På vägen frågade en annan pappa hur det gick och jag svarade - inte så bra han bröt armen. Den andra svarade: - höhö nja så farlig var det nog inte (tur att pappa inte hade en ledig hand för då hade det blivit näsblod tror jag). En känd läkare fanns som tur var i ishallen så han kom och stadgade upp armen med en kartongbit. Jag bar dig till bilen och körde dig till lasarettet. Där konstaterade dom bara att armen var bruten sen blev det ambulans till Sunderbyn sjukhus. Vi kom fram och efter en undersökning och röntgen så kom dom fram till att det måste opereras. Vi fick åka upp på en barnavdelning i väntan på den. Du hade nog en ohygglig smärta trots att du fick morfin. Du bröt armen vid 10.30 men fick ligga med din smärta till klockan var typ 20.00 innan du fick komma på operation. Otroligt dålig sjukvård att låta en liten 5 åring ligga och vänta så länge. Jag hade ringt mamma som kom upp och var med vid operationen. Båda benpiporna var av så de blev tvungna att operera in två långa "skruvar" i armen. Mamma åkte hem till lillebror och jag satt och väntade på att du skulle vakna. Ganska otäckt att se dig ligga där med syrgasmask och massa slangar. Men allt gick bra och vi fick åka upp till rummet igen där vi sov över. Dagen efter fick vi lämna sjukhuset och komma hem igen. I Höstas fick du operera bort skruvarna och allt är nu återställt. Men det var en jobbig tid att se dig så liten och hjälplös och ha så ont och samtidigt veta att jag inte kan byta med dig. Jag minns också väldigt starkt när vi låg där i sjukhussalen på kvällen när du somnat och jag låg där alldeles slutkörd och såg på dig och tänkte men vad har jag gjort? Är det mitt fel? Var dina små 5årsben för trötta för att åka tillbaka och åka mer? Var det dumt att ropa på dig? Men men, med lite distans så har det lagt sig och en olycka kan nog hända var som helst. Hoppas vi slipper liknade saker i framtiden. Samtidigt kan man tänka på dom som sitter med sina barn på sjukhuset och inte vet om dom kommer att klara sig eller inte. Skänker en tanke till Matilda (och hennes föräldrar) som på midsommaraftonen tog sitt sista andetag och dog i cancer endast 8 år. Och här beklagar jag mig om ett armbrott. Ja, livet är inte alltid rättvist. Om ni orkar tycker jag att ni ska läsa om Matildas kamp http://hem.passagen.se/dummapricken/
ps ladda upp med lite näsdukar.

måndag 23 juli 2007

Barnkalas





I dag har det varit barnkalas. Och vilket kalas du fick Malte. Trots den sena inbjudan och semestertider dök hela 16 barn upp. Temat för kalaset var tivoli. När alla kommit öppnade du alla paket. Vad de innehöll ryms inte att publicera här men du var väldigt nöjd iaf. När det var avklarat startade tivolit. Vi drog på ett lyckohjul vilken startordning vi skulle ha i de olika aktiviteterna. Första grenen var bollkastning på burkar. Efter det blev det varmkorv, tårta och fika. När alla var mätta och belåtna (5 korvburkar och 3 tårtor senare) var det dags för pilkastning på ballonger. Gren nummer tre var inte mindre än luftgevärs skytte. Sista aktiviteten blev väldigt uppskattad. Det var att kasta "gräddtårtor" på Axels ansikte. När tredje kastaren satte den mitt i plytet blev det förstås stort jubel och alla skrattade utom Axel som ropade BYTE. Och eftersom det bara var tre som hunnit kasta fick pappa rycka in och snart hade även jag ett "gräddfejs". Efter det blev det lite vattenkrig innan vi avslutade tivolit med fiskdamm. Ett lyckat sommarkalas med sol, barnskratt och idel glada miner. Efter att mor och far städat i hop och alla gått hem sjönk vi ner i varsin solstol och konstaterade att två timmars barnkalas måste motsvarar en hel arbetsdag för hjärnan. Fast den är ju rätt otränad nu, så här i semestertider i och för sig.

Just nu ligger jag lite efter med bloggandet känns det som. Jag har oredovisat om Mor och fars Båtresa, den spännande upplösningen på Elias äventyret och en del andra grejer men det kommer.

fredag 20 juli 2007

Elias äventyret del 1





Så var då äntligen expeditionen framme vi bergets fot. Alla var spända på hur eftermiddagen skulle utveckla sig. Skulle vi orka ända till toppen? Fanns verkligen den mytomspunna grottan? Var kanske till och med Elias fortfarande vid livet och kvar i grottan? Ja, frågorna var många. Gruppen hade ju dessutom två nybörjar klättrare med, vilket gjorde pappa lite nervös. Skulle mamma och mormor verkligen palla trycket och skulle de orka. Det får tiden utvisa. Pappa, Malte, Axel och Morfar hade bestigit detta berg redan för 3 år sen, och dessutom hade Pappa, Malte och Jacob bestigit Ursberget tidigare. Alla tog några djupa andetag tittade varandra i ögonen sen började det den svåra klättringen. Det gällde att inte ta ut sig för mycket i början för det skulle bli en lång dag det visste pappa. De hann inte speciellt långt förrän det stötte på det första stora problemet. Bara ett par meter från stigen reste sig en jättelik myrstack. Hela stigen var full av dessa små krigare som gjorde allt för att stoppa expeditionen. Gruppen skickade fram de tappraste grabbarna först (Axel och Malte). Pappa intog position längst bak med god uppsikt över slagfältet. Efter några minuters kamp vinkade grabbarna fram de övriga deltagarna. Slaget var vunnet och pappa sprang med bultande hjärta över slagfältet.

Skylten vid bergets fot hade visat Eliasgrottan 1,0 nu hade vi gott cirka 20 minuter och tankarna hade börjat gå ”var det 1 km eller kan det ha varit 1 mil”. Nu hade vi lämnat de ljusa stigarna och skogen tätnade mer och mer. Doften av koskit från den närliggande bondgården låg som en tät ridå i skogen. Den sunkiga marken gungade under fötterna och plötsligt och nästan helt oförberett dök nästa anfall upp. Denna gång kom anfallet inte helt oväntat från luften. Luften fylldes av dessa små elaka myggor. Vi insåg att vi snabbt behövde extra skydd. Vi gömde oss under en nyfallen tall som vinden hade slitit med i någon vårstorm. Snabbt fick mormor fram myggmedlet som vi baddade in våra svettiga kroppar med.
Fortsättning följer……

torsdag 19 juli 2007

GRATTIS MALTE




I dag är det din stora dag Malte. Du fyller 6 år idag. Våran lilla baby har blivit 6 vad var det som hände?


Riktigt kul dag har du haft. Hela tjocka släkten och en hel del kompisar har deltagit i firandet. Vi har fikat och badat och lekt med presenterna.


På måndag blir det kalas igen för alla kompisar. I present fick du: ninja turtles, spiongrejer, laserlarm, kläder, vattenbazooka, och bionicle. GRATTIS GRATTIS

onsdag 18 juli 2007

Grabbstarkt värre

Er farmor och farfar kan skryta med denna skara barnbarn. 8 st och bara killar ganska otroligt. Åldrarna är spridda mellan 5-18 år. Ni älskar verkligen era kusiner och det är hur roligt som helst att se när vi träffas alla. Det är barn överallt och alla har någon kusin i sin egen ålder att leka med. Visst kan det bli rätt stojigt och livat, och nog kan man vissa stunder önska att skaran vore ut blandad med någon tjej. Men som sagt alla trivs med sina kusiner och alla är verkligen måna om varandra. Den naturliga samlingspunkten är förstås farfars pool som verkligen får gå varm. I dag klarade den äldsta kusinen körkortet och vi invaderade Pizzeria Ängeln för att fira. Två långbord krävdes för att sluka hela klanen, och farmor och farfar fick äran att bjuda alla (15 st) svettigt värre. Och efter som farmor och farfar var så snälla och bjöd på mat ska dom få äran att sköta hela klanen torsdag och fredag när vi föräldrar ska upp med brorsans båt till Luleå. Sen tror jag att värdens bästa farmor och farfar kan få en låååååång vilodag på lördag.


lördag 14 juli 2007

Lika som bär.......nix


Semestern flyter på som det ska. Nu har också solen lyst på oss ett par dagar. Härligt! I går hade vi lånat Er farbrors båt och var ut med ett några goda vänner. Resan gick till Hällskär. Ni fick vara pirater leka en piratlek. Sedan blev det middag och bad hemma hos oss. Mycket trevligt.

I bland funderar jag hur ni kan vara så olika? Det är helt otroligt att ni är bröder egentligen. Och ni är olika på nästan alla plan. Ni gillar olika mat, ni leker olika lekar osv.

Axel kräver betydligt mer stöd av oss till allt. Malte är betydligt mer självgående.

Kan det vara att vi uppfostrat er på olika sätt?

Kanske, till viss del men definitivt inte hela sanningen.

Redan på BB kunde man se stor skillnad. Axel fick vi väcka när han skulle äta och kittla han under fötterna så han inte skulle somna om. Malte skrek som en galning om han inte fick mat direkt.

Så jag tror att man föds med en personlighet och den är väldigt svår att forma om. Uppfostran har stor betydelse, visst men du Axel hade inte blivit som lillebror om vi uppfostrat dig på samma sätt. Det skulle till att börja med inte gå. Men det skulle vara kul att veta i procent hur mycket som kommer från er personlighet och hur mycket som kommer från uppfostran att ni blivit till vad ni är idag och kommer att bli i framtiden.

Tjorvigt inlägg alltså, fattar knappt själv vad jag skrivit men jag hade en tanke iaf.

onsdag 11 juli 2007

Lite sköön massage

Just i skrivande stund ligger jag och får lite massage. Mmm det var länge sen. Det var nog tur att du inte spa-badade med oss ikväll för då hade det nog slagit gnistor om oss. Du är verkligen duktig att massera......... mjukt ibland och ibland....... lite hårdare......precis lagom .....mmmm. Egentligen är det här ingen stund man ska ligga och "blogga" på utan bara blunda och njuta tillsammans.
I morgon ska du få massera min farsa eller brorsa för vi har köpt dig tillsammans. Ett köptips till alla som vill ha en skön stund ( Massagedynan kostar 2200:- på Elgiganten). Går dock ej upp mot frun men ändå bra.

En händelserik dag.


Ligger just nu och tar igen mig efter en händelserik dag. Mamma har tillbringat dagen på stan med er moster. Malte har varit hos en kompis hela dagen. (en delbetalning på din önskning) Och du Axel satt vid datorn och vädret var perfekt till att göra lite nytta. Hade just börjat att plocka fram grejer för att bygga på evighetsprojektet ,(altan) när jag ser en tjej på en Eu-moped trilla i korsningen precis utmed mig. Jag springer fram för att kolla hur det gick. Tjejen var vid medvetande men svår att nå när jag pratade med henne. Efter ett tag fick jag mer kontakt och jag kunde kolla ställena hon sa gjorde ont. Jag gjorde bedömningen att inget var brutet sen hjälpte jag henne upp på benen. Men då tuppade hon av. Jag fick lägga ner henne igen och i samma veva kom en annan granne som ringde ambulans. Efter några minuter kvicknade hon till och sen anlände 2 ambulanser 2 brandbilar och en polisbil + halva byn.

Efter att jag ringt tjejens mamma och ambulansen åkt gick jag tillbaka till huset. I Dörren möter jag dig Axel med gråten i halsen. Du stod i fönstret och såg alla brandbilar, ambulanser och polis med tjutande sirener stanna precis utanför vårat hus. Du hade sökt mig utan att hitta mig och visste inte vad som hänt, så visst förstår man att du blev lite rädd. Dumt av mig att inte ropa till någon granne att gå in till dig men jag tänkte helt enkelt inte på det. Jag minns själv om en upplevelse när jag var liten, jag hade fått följa med min bror och hans kompisar till en koja en bit från där vi bor. Plötsligt kör en polisbil förbi med blå ljus och sirener och brorsan och alla andra hoppar på sina cyklar och sticker efter och glömmer lilla mig. Efter det hade jag polisskräck i flera år tills min mor tog med mig till polisstationen så jag fick träffa dessa poliser. Hoppas det inte tog så hårt bara. Efter det kom dina kusiner och jag snickrade lite till.

Kvällen avslutades med lite spabad med moster och pappa.

måndag 9 juli 2007

Bara regn hos mig


Efter en sömnlös natt har dagen gått till att göra precis ingenting. Mitt samvete är ungefär lika dåligt som vädret Detta hade varit en perfekt dag till att göra allt som skulle behövas göras här inne. Men dagen bara gick och inget vettigt har hänt för mig.

Malte blev hämtade av farmor och fick vara där med minsta kusinen. Axel har lekt med en granne hela dagen och mamma har varit och jobbat en sväng nu på kvällen. Själv har jag gått och dragit fötterna och tänkt på allt som skulle behövas göras och sen var jag faktiskt och köpte lite virke och dräneringsrör.

Dagens behållning blev kvällsfikat milkshake från mc-donalds. Och Maltes uttalande när han pratat med lillkusinen i telefon och han säger att dom skulle komma om det inte var för ovädrat. (för mycket oväder)

Som avslutning på dagen la vi grabbar oss alla i mamma och pappas säng och såg Vintergatan.

Nu ska vi ladda batterierna och sikta på en trevligare dag i morgon.

söndag 8 juli 2007

Den goda fen.


I kväll när jag skulle säga godnatt till er frågade jag vad ni ville ha ut av semestern/sommarlovet.
Jag sa ni får tre önskningar var, sen får vi se om jag kan uppfylla dom.
Malte önskningar:
1. Åka till barnenshus och köpa en bianicule.(går att uppfylla)
2. Vara mycket med kompisar. (går att uppfylla)
3. Mysa och gossas mycket med familjen (uppfyller jag gärna)

Axels önskningar:
1. Klara tredje banan på det nyinköpta spelet "vintergatan". (fixar jag nog)
2. Åka på utflykt till Eliasgrottan. (fixar vi i morgon om det inte regnar)
3. Åka till Regnbågen. (ajdå sprack på sista önskningen)
Tyckte det var en lite konstig önskan, men förklarade att det skulle bli svårt.
Jag frågade om det var skatten han var ute efter. Axel svarade nej biljardbordet.
Då trillade poletten ner. Jag lovade när vi åkte hem från Cypern att vi skulle åka till caféet Regnbågen någongång och spela biljard.
Redan nu känner jag mig som "den goda fen" för dessa önskningar ska jag bara uppfylla.

Regnaktiviteter


I morse när vi vaknade i husvagnen visade utetermometern endast 8 grader, och på det regn. Inte bästa sättet att inleda ledigheten på men jag har inte panik. Vi har tillbringat hela helgen i Bodsjön. Fast det har regnat och varit skitväder så har vi haft trevligt iaf. Vi har ätit surströmming och massor av godis. Vi har spelat sällskapsspel och läst. Rätt mysigt med regn faktiskt, men nu räcker det för i sommar.
I dag har vi varit upp till Luleå och shoppat. Det brukar vara ett straff att ha er med båda två en hel dag på stan men i dag gick det riktigt bra. Men igår fick ni följa med mamma, moster, och morfar på en affär, och efter en stund i affären så var Malte borta. Han hittades snart instäng (av Axel) i ett kylskåp med näsan tryckt mot glaset. Jaja man kan inte lyckas jämt.

fredag 6 juli 2007

Vem läser detta just nu ?

Jag låg och läste ur min blogg för dig Axel häromdagen och tänkte om ni kommer att läsa den någon gång i framtiden(jag sparar den på datorn). Tänk om ni läser just detta nån gång när jag sitter på hemmet eller kanske ligger en meter under jorden....det vore rätt häftigt. Om ni nu gör det just nu vill jag passa på och tacka för allt ni givit mig och jag hoppas ni är goda vänner och tar väl hand om varandra.
Det kan ju till och med vara så att mina barnbarn läser detta någon gång. Ännu häftigare! Jag vet ju idag inte vem ni är, om ni nu finns men till er vill jag bara säga att om era pappor säger att dom bara var snälla lugna och alltid lyssnade på sina föräldrar så kan jag här dementera det.
Någon kanske hittar denna blogg om typ 300 år i någon släktforskning eller nåt. coolt. Till er vill jag bara säga Grattis ni har hittat farfars farfars fars blogg. Hehe
Nu ska vi börja åka och till veckan har jag lovat dig Axel att gästblogga.

SEMESTER!!!!!!!!!!!!


Semester och sen direkt på det pappaledig underbart.
Varför heter det egentligen pappaledigt? Det låter ju som om man är ledig från att vara pappa. Det borde ju heta familjetid eller pappatid typ. Jag ska då inte vara pappaledig iaf. Er underbara mamma hade bokat bord på "bryggargatan" men det blev ändrat till surstömming på stugan istället. Det blir kanon det med.

torsdag 5 juli 2007

Utgrävning



I dag har ni varit och badat med mamma och några kompisar i "pottan". och pappa har jobbat sin näst sista dag innan semestern. Efter jobbet har jag skottat jord, sand,sten och rötter hela kvällen. Det ska ner nya dräneringsrör från stuprören. Det är sådana här dagar ni kan skratta er lyckliga att ni inte är tonåringar. För då hade ni fått gräva det kan jag lova. I går när jag låg i solstolen och läste frågade du mig Malte om jag hade något förslag på vad du och din kompis skulle leka.
Och självklart hade jag det: -ni kan ju hämta jord i skottkärran där borta och kärra det till gropen där borta. Ni blev jätteglada och grävde kärrade och tömde ni jobbade och slet. Sedan ringde kompisens mamma och ville att han skulle komma hem och äta. Så jag ropade att nu är det lunchrast, fast det var ni inte alls sugna på ni ville så gärna fotsätta att gräva. Man kan ju alltid hoppas det håller i sig.

onsdag 4 juli 2007

ÄRRRRRRRR

Ett av det svåraste uttalanderna i det svenska språket är tydligen R eller ÄRRR. Och det stämmer bra på er också, ni var rätt sena båda två. Min bror berättade häromdagen om när deras 5 åriga granne läxade upp en kompis.
- Varför kallar du mig för Jasmus, jag heter inte Jasmus jag heter faktiskt Lasmus!!!
Chamigt.
Så här lät det när du Malte (efter otroligt mycket övande) lärde dig Ärrrrrrrr.
Vi Älskarrrrr dig!!

tisdag 3 juli 2007

Max eller minimum tid framför datorn



Nästan 4 dagar utan dator. Vi har varit på Mormor och morfars stuga i Bodsjön där vi ställt upp husvagnen. Det har varit ruggigt mysiga dagar. Sol, bad, bastu, kubb, krocket, badminton, dart, fiske, utflykt mm. Ja, listan kan göras lång vad man hinner om man tillbringar några dagar utomhus. Men nu är det bara att konstatera att visst är datorn lite beroendeframkallande. Jag har inte gått min "kvällsrunda" i cybervärden på 4 dagar så nu har jag lite att ta igen.
Men då börjar jag fundera hur mycket tid förlorar man egentligen när antingen ni eller jag sitter vi datorn, tv:n, eller något spel ?
För att spara på samvetet struntar jag i den uträkningen, men jag konstaterar iaf att det är en hel del. Och förmodligen alldeles för mycket. Vi försöker ju att begränsa er tid framför dessa prylar, och det tror jag gör er gott. Har ni suttit för mycket så ser man att ni får sämre humör och visst påverkar spel er ganska mycket, Ord, gester osv.
Samtidigt är datorer ett jätteverktyg i er utvecklig så att förbjuda den helt vore nog dumt. Det finns ju jättebra och utvecklade spel som ni gillar och visst är det en stor fördel att kunna använda en dator. Jag skulle nog helst vilja att ni spelade hockey eller fotboll eller lekte i stället för att sitta vid datorn. Men man kanske ska tänka om? För vad har ni mer nytta av senare i livet?
Jag hörde om en pappa vars pojke spelar i tv-pucken som var djupt oroad om sin son som inte alls var intresserad av datorer bara av hockey och undrade vad det skulle bli av hans son när han blir stor?. Lyxproblem tycker jag men när man tänker efter så ligger det nog mycket i det. För chansen att kunna leva på t.ex. hockeyn är nog minimal jämfört med att kunna leva på ett datajobb. Jaja, jag har misslyckats med båda sätten, så jag blev trafiklärare i stället!
snäppet över parkbänken, men ett jobb iaf.

Så summan av kardemumman är alltså att kanske man ska införa minimitid i stället för maxtid framför datorn?
Vad tror ni om det grabbar? HEHEHE

Kolla gärna in på min "frökenkompis"(http://www.klassiskt.blogspot.com/) blogg som arbetat med ett projekt att lära en "ettan" klass att skriva sig till läsning med hjälp av hockeyklubban eller om det var datorn.
Bifogar lite bilder från de sista dagarna också.