Fokus på livet

Mitt motto är att man inte ska tänka på döden så länge man lever, utan fokusera på det vi har här och nu. Men i bland är det svårt att låta bli. Senaste dagarna har det blivit en del tankar på en splittrad familj. Först på planet på vägen hem. Det var jättedåligt väder och osäkert om det skulle kunna gå att flyga eller inte. Och när vi skulle landa i Luleå var det uppenbart på personalen att denna landning inte bara var en rutin landning. Och då kom tankarna. Om det nu skulle hända mig något nu vad skulle ni ha kvar för minnen av mig när ni blir större? Har jag verkligen gjort allt för att vara en bra pappa? Har jag fått er att förstå hur mycket jag älskar er?

Och vid detta tillfälle dök en låt upp i huvudet som faktiskt har en väldigt passande text och som jag kommer att han som väckning varje morgon som en påminnelse på att ta vara på dagen och livet.
Det var Ronan Keating "If tomorrow never comes" Eftersom jag är så dålig på engelska provar jag mig på en översättning (obs fritt översatt):

Om i morgon aldrig kom.
Vet ni då hur mycket jag älskade er.
Har jag försökt på alla sätt att visa er alla dagar att ni betyder allt.
Om min tid på jorden vore slut, och ni måste fortsätta utan mig.
Är då den kärlek jag gav er tidigare, tillräckligt stark att ni minns den livet ut. Om i morgon inte kom.
Typ något i den stilen. Tänkvärt!

Och inte nog med flygincidenten utan kvällen i går avslutade vi med att se den hemska filmen "Underbara älskade" med Mikael Nyqvist (den var ca en toarulle lång). Den handlar om en familj med mamma pappa och två grabbar som hamnar i en bilolycka som resulterar i att livet bara fortsätter för pappan och den äldre brodern. Och filmen är hemsk och utan lyckligt slut men säkert inte överdriven. Och det är omöjligt att låta bli att tänka tanken..........
Men, men nu ska vi som sagt fokusera på livet.